Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Husdjursskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»korna voro överdragna högt uppåt låren och på juvren med
en skorpa av gammal fastnad och intorkad smuts». Ännu
år 1827 fanns det i Uppland ladugårdar, som voro ingrävda
i hackar under jorden. — Godsägaren Emil Key säger om denna
tids jordbrukare: »Att resa på backiga vägar till närmaste
stad för att avyttra ett och annat vedlass, ett magert får
eller en nykter kalv, några tjog ägg eller marker smör och i
utbyte hemtaga kaffe, socker, sill och salt, därtill inskränkte
sig den mindre jordbrukarens spekulation. Nationalnöjen
voro slagsmål på marknader och auktioner.»
Numera har ladugårdsskötseln fått ett fordom oanat
uppsving genom vinterutfodring med rotfrukter, baljväxter
och olika slags kraftfoder, tack vare vilka man kan hålla
kreaturens krafter och mjölkavkastning vid makt lika bra
under vintern som på sommaren.
Bland de åtgärder, som från det allmännas sida vidtagits
för att främja husdjursskötseln, äro premieringar av
hästar, nötkreatur, får och svin en av de mest verkningsfulla.
De ha otvivelaktigt i hög grad bidragit till att hos våra
jordbrukare väcka intresse för en rationell boskapsavel.
Premieringarna verka icke blott som en sporre utan erbjuda
också, rätt bedrivna, en ypperlig åskådningsundervisning,
genom vilken uppfödare av kreatur kunna av sakkunniga
personer få påvisat för sig, både vad som är ett önskvärt
resultat och vad man bör undvika.
Ett mycket nyttigt arbete har också utförts av
avelsföreningarna, såsom »Svenska ayrshireföreningen» och
»Avelsföreningen för rödbrokig svensk boskap». Även en
mängd mindre föreningar ha varit till ovärderligt gagn,
ej minst de s. k. tjurföreningarna, genom att
anskaffa och underhålla goda avelstjurar för medlemmarnes
räkning även i avlägsnare bygder. En stor roll spela också
de av hushållningssällskapen understödda kontrollföreningarna,
vilka genom särskilt utbildade kontrollassistenter
undersöka värdet av de olika kornas mjölkavkastning.
Därigenom får ladugårdsägaren säker ledning för
bedömandet av vilka kor som böra snarast möjligt gödas
upp till slakt, och vilka som lämpa sig till avelsdjur. Genom
kontrollföreningarnas verksamhet har man också kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
