Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Husdjursskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under fund med hur kreatursfodret bör vara sammansatt
för att ge bästa möjliga avkastning, och vilken fodermängd
som ställer sig mest ekonomisk för varje djur.
Med ett ord: det har kommit planmässighet i
boskapsskötseln liksom i åkerbruket, och genom samfällda
åtgärder av stat, hushållningssällskap och enskilda personer
har vår boskapsskötsel nu nått en blomstring utan like förut.
Ej nog med att antalet nötkreatur ökats ofantligt,
deras kvalitet har också blivit en helt annan. Talande äro
sådana fakta, som att kornas vikt nu är i allmänhet
åtminstone dubbelt, ja stundom 3 à 4 gånger så stor som på
Gustav Vasas tid, då korna knappt brukade vara större
än en årsgammal kalv nu för tiden. Den årliga
mjölkavkastningen per ko har samtidigt fördubblats. Därför kan
Sverige, som under 1800-talets förra hälft icke förmådde
fylla sitt eget behov av smör, numera utföra för flere
millioner kronor årligen av denna produkt. Detta beror dock
delvis även därpå, att vårt folk för eget behov i stor
utsträckning använder margarin i stället för natursmör.
Det svenska smöret har numera förvärvat sig en rangställning
på världsmarknaden, beroende på den goda och jämna
kvalitet, som produceras av mejerierna, vilka i sin tur
ha maskinkraften, framför allt i och för separatorernas
arbete, att tacka för sin tillvaro. En ofantlig roll i
mejeriernas verksamhet spelar också den moderna
bakteriologin, som lagt en vetenskaplig grund för
mejerihanteringen. Bakterier är det ju, som framkalla
gräddens syrning, ystningen och ostens mognad, men bakterier
kunna också å andra sidan fördärva både mjölk, smör och
ost. Därför är det av yttersta vikt att känna till de olika
arterna av dessa små organismer och deras levnadsvillkor.
Renlighet i ladugårdarna, vid mjölkningen och vid mjölkens
transport är av största vikt för att utestänga skadliga
bakterier, som minska mjölkens hållbarhet. De skadliga
bakterier, som ändå finnas i mjölken, dödas i välskötta
mejerier genom pasteurisering, d. v. s. mjölkens uppvärmning
till 80° C. Men efter separeringen tillsättas andra bakterier
för att få grädden att surna. Det är s. k. mjölksyrebakterier,
vilka bilda syra av gräddens socker. Mjölksyrebakterier
finnas emellertid av många olika raser, vilka ge grädden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
