Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade
- Husdjursskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delen av arbetet med att producera vax. Denna produktion
är nämligen högst oekonomisk, enär framställningen av ett
kg. vax kräver samma arbete av bina som produktionen
av 10 kg. honung men ej ger ens tredjedelen så mycket i
ekonomiskt utbyte.
Biskötseln lönar sig i stort sett icke norr om Dalälven.
Detta beror ej på att vintrarna där äro för stränga utan
därpå att de äro för långa och somrarna för korta, för att bina
skola kunna hinna samla in något nämnvärt överskott
utöver vad de behöva till föda åt sig själva under vintern.
* *
*
Hästaveln har i avseende på djurens antal i
förhållande till nötboskapen gått mycket tillbaka sedan
1800-talets början. Då fanns det i medeltal tre hästar mot fyra
kor, medan det nu uppfödes knappt en häst mot fyra kor.
Förändringen är en följd av järnvägarnas tillkomst och visar,
i vilken stor utsträckning dragarna på skjutsningsskyldighetens
tid togos i anspråk för andra ändamål än jordbruksarbetet.
Vid jämförelse med tillgången på dragare nu och för hundra
år sedan måste dock observeras, att hästarna i vår tid
äro betydligt kraftigare och alltså kunna utföra ofantligt
mycket större arbete än på den tiden. Här ha särskilt
statens och hushållningssällskapens förenade åtgärder att
tillhandahålla utmärkta avelshingstar samt de statsunderstödda
hästpremieringarna spelat en ofantligt stor roll.
Genom korsning av gammal svensk ras med ardennerhästar
har man i södra Sverige, särskilt i Väster- och
Östergötland, fått fram en utmärkt arbetshäst, som förenar den
gamla svenska lanthästens energi med en ökad kroppsmassa,
vilken sätter hästen i stånd till djupplöjning och andra
tyngre arbeten. Detta dock under förutsättning av att man för
aveln använt verkliga bergsardennerhingstar. Tyvärr ha
emellertid under namn av ardennerhingstar hit importerats
en mängd tunga, slappa och lösa belgiska låglandshingstar,
och resultatet av korsning med dem har blivit en försämring
i form av en tungfödd häst, lös i både muskler och senor
och därför lätt överansträngd samt lätt utsatt för att
fördärvas, särskilt i benen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0448.html
