Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade
- Husdjursskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var hästen det husdjur, som fick bäst omvårdnad. Angående
boskapsskötseln däremot utlåter sig landshövdingen i en
skrivelse till hushållningssällskapet år 1818 sålunda: »Icke
utan medömkan nödgas man nog ofta se kalvar
omkringvräkande vid vägarna, på gräslösa gamla svedjebackar och
dylika trakter, utan all omvårdnad, utställda för millioner
flugor, bromsar och mygg, som utan återvändo sarga de
ruggiga, utsvultna, på allt sätt usla varelserna, liksom i
föresats att med sina gaddar undersöka, om under den
skrumpnade huden någon droppe blod finns att utsuga, eller
ock med pinsamma styng tvinga dem att hemma hos omilda
ägare söka skydd.»
* *
*
En alldeles särskild gren av boskapsskötseln är
renskötseln, vars nationalekonomiska betydelse ligger däri,
att fjällens lavar och gräsbeten därigenom kunna på ett
rationellt sätt tillgodogöras — för att nu ej tala om
vilket värde det har för dem, som av turistintresse eller andra
skäl färdas över fjällvidderna, att ha möjlighet att där få
mat och kvarter. — Förr mjölkades renarna allmänt under
sommaren, och mjölken användes dels direkt, dels för
ystning. Men som varje renko i medeltal ej lämnar mer än
1—2 deciliter mjölk om dagen, anses den besvärliga
mjölkningen ej längre lönande, utan renskötseln går nu så gott
som uteslutande ut på produktion av kött och hudar.
Renskötsel idkas inom ett sammanhängande område ända
från Karesuando i Lappmarken till Idre i nordligaste
Dalarne. Den svenska renstocken beräknas uppgå till omkring
280,000 djur, av vilka över 40,000 ägas av bofast folk. I
Jämtland finns det omkring 25,000 renar och i Dalarne 1,600.
Litteratur:
Fr. Åkerblom, Historiska anteckningar om Sveriges
nötkreatursavel.
Ludvig Nanneson, Skånes nötkreatursskötsel från
1800-talets början till nuvarande tid; häft. kr. 3:—.
Snorre Norrgren, Biskötseln i Sverige. En
ekonomisk-geografisk undersökning (Ymer för år 1921).
K. B. Wiklund, Om renskötselns uppkomst (Ymer
för år 1918).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0450.html
