Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Vår stora kraftkälla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattenkraft, skulle denna kunna på ett synnerligen
välgörande sätt verka utjämnande på vattenkrafttillgången ej
blott i västra Sverige utan i hela Mellansverige, så att man
icke så ofta behövde använda den dyrbarare ångkraftcentralen
i Västerås för detta ändamål.
Med hänsyn till dessa omständigheter har det otvivelaktigt
varit en stor lycka, att man aldrig lyckades ena sig om
en sjösänkning på den tid, då vattenkraften ännu icke
spelade någon nämnvärd roll.
Vad däremot alla tre parterna skulle kunna ena sig om
är en reglering av Vänerns vattenstånd, d. v. s.
anläggande av en tillräckligt djup och bred avloppskanal
med dammluckor att öppna, när vattenståndet börjar gå
över en viss nivå eller starka vattenflöden äro i annalkande.
Avtappningen skulle på sådant sätt kunna ökas eller
minskas allt efter flödenas olika styrka. För sjöfarten i Göta
älv är det dock av vikt, att vattenavtappningen ej sker
alltför häftigt, enär därigenom strömhastigheten och
navigeringssvårigheterna ökas.
Vanskligheterna att nå ett resultat ligger emellertid till
väsentlig del däri, att när det kommer till kritan, visa sig
jordägarne just ej mycket hågade att bidraga till
kostnaderna för en reglering. Så länge de ha en översvämning
i färskt minne, klaga de nog och yrka på ingripande, men när
så en utredning efter moderna fordringar slutligen hunnit
bli färdig, ha de hunnit glömma, vad de lidit, och anse, att
det är staten, som bör bekosta regleringen, eftersom den ändå
har ett så starkt intresse därav med hänsyn till
kraftanläggningarna vid Trollhättan. Frågans lösning beror därför
numera väsentligen på när statens kraftverk i Göta älv får
sådan efterfrågan på elektrisk kraft, att det kan bära
huvudparten av kostnaderna för en reglering av vattenståndet
i Vänern. När det en gång kommer så långt och jordägarne
alltså se, att möjlighet till ett kraftigt ekonomiskt stöd
förefinnes, komma de nog att inse fördelen för dem själva av att
efter måttet av egna krafter hjälpa till med ett företag, som
visserligen icke skänker dem ny mark att odla men är lika
bra som eller rättare sagt bättre än en skadeförsäkring för
vad de ha.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
