Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Nya samfärdsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
broder John Ericsson hade gjort sina lärospån vid arbetet
på Göta kanal under Baltzar von Plåtens egen ledning och
alltså lärt även av de misstag, som där begåtts.
Sedan staten år 1904 inköpt Trollhätte kanalbolags
egendom och ställt den under förvaltning av Trollhätte
kanal- och vattenverk, igångsattes efter en ytterst grundlig
utredning en ombyggnad av kanalen år 1909. År 1916
kunde farleden öppnas för trafik med fartyg av intill 4 meters
djupgående, men slussarna anpassades — med tanke på
framtida fördjupning av kanalen — för 5-meters fartyg och
fingo en längd av ej mindre än 90 meter. Kostnaden för
denna ombyggnad uppgick till omkring 24 millioner kronor.
Farleden kan nu passeras av havsgående fartyg med upptill
1,350 lasttons dräktighet.
Därmed har Vänern öppnats för Nordsjöfartyg. De varor,
soin skola upp till trakterna kring Vänern och Bergslagen,
behöva ej mera fördyras genom en besvärlig och tidsödande
omlastning i Göteborgs hamn, utan havsgående fartyg av
angiven storlek kunna gå direkt upp till Vänerns hamnar.
Från dessa hamnar kunna i sin tur Bergslagens produkter
och alstren av det värmländska skogsbruket utföras till
England och Tyskland direkt utan omlastningar. Vänern
har ur sjöfartssynpunkt helt enkelt förvandlats till en vik
av Nordsjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
