Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Nya samfärdsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enskilt äger kärast här i världen och kanske alltför litet
vårdat. Men jag yrkar Göta kanalens snara fullbordan med
full övertygelse (en övertygelse, med vilken jag ställer mig
inför allmakten och eftervärlden) för fäderneslandets nytta
och självständighet, för fäderneslandets ära, för allmänna
säkerhetens och för allmänna förtroendets skull, de där
alla få ett dödsstyng, om ej Göta kanalen fullbordas.»
Det skulle vara orätt att beskylla Platen för att på
förhand ha insett, att det kostnadsförslag, som lades till grund
för aktieteckningen, var alldeles orimligt för lågt beräknat.
Vad som däremot måste läggas honom till last är, att han
visste, att kostnadsförslaget var ett hastverk, men att han
ändå på ett sådant stadium lade sin stora auktoritet i
vågskålen och därigenom inledde både konungen, riksdagen
och enskilda personer i det väldiga företaget, innan man
hunnit förvissa sig om, vad detta verkligen innebar. Men för
Platen hade det blivit ett axiom, att kanalen var absolut
nödvändig för Sverige, att den måste byggas; och då han
visste med sig, att arbetet var utfört med största
omsorg, så betydde det för honom föga, att kostnadsförslagen
visade sig vara ofullständiga. Faran för att arbetet skulle
avbrytas lyckades han också avvärja med trogna vänners
hjälp. Man hade gått för långt för att kunna vända tillbaka,
och »man bör», sade Lorenzo Hammarsköld, »aldrig göra en
dumhet till hälften».
Alltjämt uppgingo emellertid de årliga kostnaderna för
kanalbygget till mycket mer, än vad man beräknat, men man
tänkte: »Kommer dag, kommer väl råd.» Till stor del
berodde kostnadernas ökning på det vackra draget hos Platen,
att han ville ha allting så gediget, att det skulle stå sig i
evärdeliga tider. Det dugde t. ex. inte med slussportar av
trä — något som nutida ingenjörer inte draga i betänkande
att använda —, utan järnportar skulle det vara. Den tyske
resenären von Broich säger också om Göta kanal, att »den
gedigenhet, varmed slussarna byggas, erinrar om romarnes
mest lysande tider».
År 1822 var äntligen kanalens västgötalinje så pass färdig,
att den kunde högtidligen invigas av konungen, vilket skedde
under stort jubel. Men det var också klart, att arbetet icke
kunde fortsättas utan nya bidrag av allmänna medel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
