Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Nya samfärdsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sådana måste begäras vid nästa riksdag, år 1823. Det var
icke utan, att man anställt den högtidliga invigningen av
en kanal, som ännu icke var fullbordad, just för att pigga
upp stämningen bland allmänheten. Nu fingo riksens
ständer veta, att det behövdes nära 2,300,000 riksdaler till.
Det var ingenting annat att göra än satsa pengar igen.
På nästa riksdag, år 1828—29, blev det samma låt. Nu
var det omkring 800,000 rdr, man behövde, och arbetet
hade då pågått i 18 år! En talare på riddarhuset yttrade, att
efter allt vad han nu sett av pretentioner från
kanaldirektionens sida borde man icke bli förvånad, om det en vacker
dag framkomme ett förslag att flytta huvudstaden till
någon punkt vid kanalen för att skaffa trafik åt en annars
misslyckad farled. Och när Platen slog sig för sitt bröst
och bedyrade, att där, i hjärtat, hade han sin ledare och i
höjden sin domare, begärde Anckarsvärd ordet och
försäkrade, att hans känslor hade sitt säte på samma ställe som
Platens, men utan anspråk på odödlighet ville han låta sin
mot greve Platens motsatta åsikt vandra till eftervärlden
vid sidan av hans för att bedömas av samma domare.
Slutet blev emellertid, att kanaldirektionen fick de
behövliga pengarna med någon avprutning och med en del till
anslaget fogade villkor, hållna i ganska sträng ton.
Dessutom måste aktieägarne satsa betydande summor.
Anders Danielsson, som alltid varit en svuren fiende till
det stora kanalbygget, riktade vid avslutningen av 1830
års riksdag en mycket härsken kritik mot ständernas beslut,
bl. a. mot »den lyckligen beslutade fullbordan av storverket
Göta kanal, vilken jag aldrig önskat någon fullbordan.
Varken de härtill åtgående eller de för andra behov beviljade
stora anslagen skall jag prisa, emedan jag ej förmått begripa
den nytta, de komma att frambringa. — En dag, när Göta
kanal hunnit fullbordas, skola kommande släkten, som
beundra detta storverk — eller åtminstone ruinerna därav! —
ej mindre beundra kraften av de ljusa åsikter, vilka imellan
första och andra behandlingen av detta ämne hos den lyckligen
överståndna riksdagens bondestånd blivit spridda med den
oväntade verkan, att kanalen sednare gången gick igenom.»
Man fick också höra ironiska framtidsförhoppningar uttalas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
