Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Nya samfärdsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
År 1914 hade vi nästan en telefonapparat på var 20:e
inbyggare, medan man i Frankrike ej hade fullt en på var 120:e.
Den trådlösa telegrafen och telefonen hålla nu som bäst
på att göra de dyrbara tråd- och kabelanläggningarna
överflödiga. Redan kan man telefonera trådlöst på flera hundra
mils avstånd. Osynliga etervågor gå fram över oceaner och
öknar, över urskogar och fjäll och sammanbinda alla
världens delar med varandra, och snart betyda tusen mil mindre
än tio för hundra år sedan. Chefen för en världsfirma kan
sitta på sitt kontor och nästan minut för minut följa vad som
händer på firmans arbetsplatser vid Stilla oceanens kust,
i Sydafrika, i Indiska oceanen. Även till fartygen ha den
trådlösa telegrafen och telefonen sträckt sina välsignelsebringande
verkningar, och många tusen äro de skeppsbrutna,
som tack vare denna uppfinning blivit räddade från
sjunkande skepp.
Väldigt är steget till detta utvecklingsstadium från den
optiska telegraf, som år 1794 infördes mellan
Stockholms och Drottningholms slott. För sin tid var emellertid
denna inrättning något storartat, och den fungerade så bra,
att andra optiska telegraflinjer anlades från Stockholm till
åtskilliga viktiga punkter vid huvudstadens inlopp och
utsträcktes ända till Åland. Även rikets södra och västra
kuster lyckliggjordes med den nya inrättningen. Men när
den elektriska telegrafens tid kom, voro de optiska
telegrafstationernas dagar räknade. Den sista fungerade
dock ända till år 1881. Då hade den elektriska telegrafen
varit i verksamhet i vårt land i nära trettio år.
Litteratur:
Lotten Dahlgren, Patron Carl; haft. kr. 3:—.
Reinhold Hausen, Ur gamla familjepapper (i
»Skrifter utgifna af Svenska litteratursällskapet i
Finland CXXI»).
Gustaf Nerman, Trollhätte kanals äldre historia.
Gustaf Nerman, Göta kanals historia från äldsta
tider till våra dagar: 3 delar.
L. De Geer, Minne av statsrådet m. m. greve Baltzar
Bogislav von Platen (Svenska akademiens handlingar
för år 1886; häft. kr. 4:—).
J[ohan] P[etrelli], Göta kanals invigning 1832,
skildrad i bref af öfverste Per Reinhold
Tersmeden (Östergötlands fornminnesförenings tidskrift för
ér 1919).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
