Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Oskar I
- Bort med ståndsindelningen!
- Skandinavismens jubel- och klangdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Litteratur:
Wilhelm Erik Svedelius, Representationsreformens historia.
S. J. Boëthius, 1865—66 års representationsreform i idéhistorisk belysning. (Historisk tidskrift för år 1918. Med redogörelse för tidigare litteratur i ämnet.)
Hjalmar Franzén, Representationsfrågan 1810—1830.
Klaes Reinhold, Reformsällskaperna och de allmänna reformmötena i Örebro åren 1849, 1850, 1853.
Bilder ur riksdags- och huvudstadslivet av prosten D:r Christian Stenhammar III; häft. kr. 3:75.
Skandinavismens jubel- och klangdagar.
NAPOLEONSKRIGEN hade väckt till liv en stark
nationalitetskänsla hos folken, och den tog sig uttryck i s. k.
nationalitetsrörelser med lösen »En nation,en stat!»
Så ville de många tyska småstaterna sammansluta sig till ett
enigt tyskt rike. Men denna tyska nationalitetsrörelse innebar
en fara för Danmark, i vars södra del det bodde tysk
befolkning. Holstein, som var mera löst förenat med Danmark,
hade nämligen nästan uteslutande tysk befolkning, och
likadant var förhållandet med södra delen av Slesvig, som dock
var gammalt danskt land. Denna tyska befolkning ville
nu ansluta sig till sina stamfränder i söder och lösrycka både
Slesvig och Holstein från Danmark. Och man sjöng:
»Schleswig-Holstein meerumschlungen[1]». Men denna från söder
kommande nationalitetsrörelse möttes av en liknande
folkrörelse i Norden. Det var skandinavismen.
Även hos de skandinaviska folken vaknade nämligen
efter århundradens strider den tanken, att dessa nationer dock
voro nära släkt med varandra. Varför kunde då ej de tre
folken stödja varandra i stället för att förspilla sina krafter
på inbördes misstroende och tvister? Åt denna stämning
gav Tegnér ett storslaget uttryck vid doktorspromotionen
i Lund 1829, då han satte lagerkransen på sin skaldebroder
Oehlenschlägers huvud med orden: »Söndringens tid är
förbi, och han borde ej funnits i andens fria, oändliga värld.»
Den litterära skandinavismens tid bryter in.
[1] Omfamnat av havet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0552.html
