Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar I - Skandinavismens jubel- och klangdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men så småningom skulle denna rent kulturella strömning
förvandlas till politisk under intryck av faran för Danmark
från den tyska nationalitetsrörelsen. Skandinavismens mål
blev att sammansluta Skandinaviens folk till inbördes bistånd.
Den politiska skandinavismen togs om hand av Nordens
ungdom. Den föddes på studentmöten i Köpenhamn, Lund
och Uppsala på 1840-talet. Sin höjdpunkt nådde den på
ett stort nordiskt studentmöte i Lund och Köpenhamn vid
midsommartid 1845. Under Lundagårds trädkronor gav
skalden Karl Vilhelm August Strandberg då inför 400
svenska och 150 norska studenter uttryck åt den
skandinaviska samhörighetskänsla, som rörde sig djupast på
bottnen av svenska sinnen, då han med hela kraften av sin
härliga, klangfulla stämma slungade fram sin stolta dikt
»Vaticinium»[1], så att det gick ungdomen genom märg och ben.
Många sågos fälla tårar vid de gripande anslagsorden, hans
harmfyllda väktarrop:
»Finland! så jag ville ropa
och från eder allihopa
få ett svar ur hjärtats grund.
— — — — — — — — — —
O! en afton kanske stiga
vi ombord och dristeliga
draga över saltan hav:
solen själv vi ta på sängen,
tegen sucka skall och ängen
bågna under hovars trav.
Blott ett handslag vi begära,
och från bröderna de kära
med ett dråpligt hugg vi skära
alla deras remmar av.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
