Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar I - Studentskandinavismens och patriotismens banérförare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att Tegnérs krigssång kom till, när svärdet redan var
draget. Han sjöng för att elda dem som måste försvara sitt
land. Nybom däremot — liksom Talis Qualis och andra
samtida — sjöng för att upphetsa sina landsmän till att kasta
sig in i krig. Hans sånggudinna var också i mycket en
annan andas barn än hans store föregångare. Tegnér hade
redan på 1820-talet fällt skarpa ord om detta »buller och
bång», detta »trumpetande som på en vaktparad, denna
affekterade kraft, som ville vara nordisk men egentligen vore ett
skryt». Palmær gycklade med den Nybomska patriotismen
i sitt skämt »Till Apollos ungtuppar», vilka »tävelsvenskade»
om vilka som voro »svenskastarastast».
Äkta är dock den ungdomliga hänförelsen i Nyboms
allbekanta stolta »Fansång» (»Stå stark, du ljusets
riddarvakt»), som Wennerberg i toner förevigat. Men i
»Trummarschen», till vilken Wennerberg också skrev musik,
slår han över i ett formligt rytande:
»Om själv djävulen nu hotar
våra blå och gula rotar —
Sveriges fana måste fram!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
