Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar I - Studentskandinavismens och patriotismens banérförare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den kanske märkligaste av Nyboms tidsdikter är hans
sång »Så säga Sveriges studenter». Den diktades på
våren 1848, då det gällde, om Danmark skulle få väpnad
hjälp från Sverige, och den väckte en storm av hänförelse.
Den lyder så:
»Om alla strängar i den svenska luta
dock vore lika många svenska svärd
och varje bön, de unga hjärtan gjuta,
en man, fullt rustad för en riddarfärd;
då kommo, Danmark, tusen svärd och män —
men Sverige, Sverige, Sverige dröjer än.
Hur länge skall du överlägga, bida,
du gamla lejon på okuvad strand?
Månn’ det ej klappar i din vänstra sida?
Har du ej kvar din kända klo och tand?
Är ditt som kvinnans offer blott — en tår,
ej svärd som biter, icke arm som slår?
— — — — — — — — — — — — — — —
Se, Danmark ser på dig. Nå, giv ett svar,
det enda, som kan väntas härfrån Norden:
att Sverige vapen emot våldet tar,
och vill med svärdsklang giva makt åt orden.
Säg till, men — säg med kulor och med krut,
att Slesvig Danmarks är, nu som förut!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
