571 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar I - Studentskandinavismens och patriotismens banérförare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grubblande över livets gåtor, vilka han till följd av sjuklighet
såg i mörkare dager än vanliga ynglingar. Själv har han
skildrat denna tid med orden:

»Trenne år jag redan vistats
som student i Fyrisstaden,
levat mesta tiden ensam
för mig själv bland mina böcker.
Okänd var jag för de fleste,
och av dem, som något litet
kände mig — och få de voro —,
var jag ansedd som en sjuklig,
underlig fantast; måhända
mindre orätt, än det syntes,
mera orätt än jag var det.»

Vid sidan av studierna visade han dock ett starkt
musikaliskt intresse, och det var väl närmast detta, som så
småningom räddade honom åt livet utanför böckernas värld.
Han kom i beröring med de vittra kretsarna i Malla
Silfverstolpes hem. Värdinnans första intryck av honom var, att
han var lång och mager, såg sjuklig ut och hade de ljusaste
ögon, hon sett. I början förekom ynglingen henne något
stel och obetydlig, men han hade i alla fall något ovanligt,
som väckte intresse. Efter hand lade den unge grubblaren
och enstöringen oväntade sällskapstalanger i dagen, och de
unga damerna visade en oförställd beundran för den
intressante och vackre studenten med de rika lockarna. En
vacker dag kom han in bland juvenalerna, den glada
studentorden med sin levnadsvishet koncentrerad i sången

»Är jag född, så vill jag leva
och må väl på bästa vis
som en Adam med sin Eva
uti paradis,»

och refrängen

»Morlach, morlach, tralala lalala.»

Bland juvenalerna blev Gunnar Wennerberg en högt
skattad kraft, och särskilt i den krets, som samlades
kring prinsarne Karl och Gustav under deras vistelse i
Uppsala. År 1845 — vid tjuguåtta års ålder — tog han graden,
och året därpå blev han Atterboms docent.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sfubon/8/0573.html

		Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 / 571 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|