Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En genombrottstid för kulturella samhällsfrågor - Den svenska kvinnorörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av dem fastställts, utan att det höjts varnande röster om
oöverskådliga vådor för samhället, familjen och kvinnorna
själva. Och hur ofta har det ej i diskussionen om »den
sanna qvinnan» viftats med »den qvinnliga ljuvhetens
skäraste slöja»!
Ännu återstår emellertid ett och annat på kvinnorörelsens
önskelista. Först och främst att få undervisningen i våra
högre flickskolor lika billig som i våra allmänna läroverk.
Som det nu är, kostar en dotters undervisning i regeln mycket
mer än en sons på motsvarande stadium. Ännu återstår också
för kvinnorna att söka få förverkligat önskemålet »Lika lön
för lika arbete!»
Man må ha vilken uppfattning man vill om rättmätigheten
av denna fordran — ett är säkert, och det är, att det
kvinnliga arbetets värde länge varit grymt underbetalt.
Vem känner inte igen den där annonsen om »en ung flicka,
bildad, språkkunnig och musikalisk», som, »mot fritt vivre (!)
erhåller plats som sällskap och hjälp i godsägarfamilj på
landet. Den sökande bör äga vana vid större hushåll och
förmåga att sköta många tjänare samt kunna undervisa
barnen i vanliga skolämnen och pianospelning.»
Olikheten mellan männens och kvinnornas löner har
naturligtvis till stor del sin orsak däri, att kvinnorna för att få
arbete bjudit ut sin arbetskraft till sådant pris, att de ofta
måst halvsvälta och försaka och slita ut sig i förtid. Men
svårigheten är att få någon ändring genomförd, så länge
tillgången på kvinnlig arbetskraft är många gånger större än
efterfrågan.
Litteratur:
Qvinnan och dess bestämmelse för hundra år sedan. Tre
uppsatser från 1800-talets början med en efterskrift av
Gurli Linder; häft. kr. 1:—.
Gurli Linder, Kvinnofrågan i Sverige 1845—1905.
Lydia Wahlström, Den svenska kvinnorörelsen (i
Heimdals folkskrifter n:r 84).
Ellen Key, Kvinnorörelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
