Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En genombrottstid för kulturella samhällsfrågor - Den svenska kvinnorörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han — »synes den heliga Cecilias konst väl anstå att av
hennes kön övas».
Vad Svenséns motion beträffar, ansåg utskottet, att
kvinnor med fördel kunde användas vid mindre telegrafstationer
och till organistbefattningar, med vilka klockaretjänst ej var
förenad, däremot icke till befattningar vid posten. Henning
Adolf Taube betvivlade kvinnans lämplighet för den del av
telegraftjänstemannens verksamhet, som bestod i att vara
ute på linjen och sträcka trådar m. m.[1]
Den gången blev det inget resultat av. Men Svensén kom
igen med sin motion på nästa riksdag, år 1862, och nu fick
han riksens ständers flertal med sig.
På 1859 års riksdag hade samme man framhållit det orättvisa
i att kvinnan var inskränkt till det husliga livet, »det så
beprisade livet av beroenden, försakelser och omsorger».
Ännu stod hon »utanför den blomstergård, där vetenskap och
konst plocka sina blommor, varmed deras idkare, sirade, stiga
uppför parnassens branter».
Den tid skulle dock komma, då vägen uppför parnassens
branter öppnades även för det täcka könet. Numera tänker
ingen på att det en gång varit något särskilt märkvärdigt,
att universitet och högskolor blevo tillgängliga även för
kvinnorna och satte dem i stånd att verka såsom läkare,
jurister och som lärarinnor även på högre stadier.
Steg för steg ha kvinnorna sålunda tillkämpat sig nya
rättigheter i samhället. Efteråt ha dessa rättigheter snart
nog tett sig som en självklar sak; och ändå har icke en enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
