Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En genombrottstid för kulturella samhällsfrågor - Nykterhetsrörelsen och Peter Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter i elände avlidna drinkare» samt »Ännu levande supares
hustrur och barn».
Det var ett gripande vittnesbörd ur folksjälens djup om
att Sveriges män och kvinnor nu ville rädda sig ur lastens
dy. Det gjorde också ett mäktigt intryck på både konungen
och riksdagen, och slutresultatet blev, att 1854 års riksdag
beslöt förbjuda all husbehovsbränning. Brännvin fick
därefter tillverkas endast i vissa stora brännerier och mot
hög skatt.
Reformen hade dock stött på starkt motstånd från bondeståndet,
som däri såg ett ingrepp på sina rättigheter till
förmån för storkapitalet och herremännen. Bönderna
förklarade allmänt, att de hellre skulle varit med om
totalförbud än att rikta storkrögare, fabriksbrännare och städernas
borgerskap. Efter beslutets genomdrivande förnams också
ett starkt gny av förtrytelse från flere landsändar, och här
och där gick det till våldsamheter. I Blekinge var situationen
så hotande, att landshövdingen hos Kungl. Maj:t anhöll om
hjälp av Kronobergs regemente till ordningens upprätthållande.
»En kronobergare skall han få!» säges konung Oskar
ha svarat; och till Wieselgren, som nu var kyrkoherde i
Hälsingborg, kom konungens begäran, att han än en gång måtte
fara ut och tala förnuft i folket.
Han gjorde så. Under sommaren 1855 genomreste han
flera län, upplyste och lugnade de upprörda sinnena,
Överallt möttes han med vördnad och förtroende, och under
intrycket av den nya anda, som behärskade folket, kunde han
ur djupet av sitt hjärta med tacksamhet utropa: »Om ett
sådant folk får man aldrig förtvivla!»
Följderna av 1854 års riksdagsbeslut voro påtagliga. I och
med det att brännvinet blev dyrare och svårare att komma
åt, avtog också superiet betydligt. Redan år 1860 befanns
förbrukningen av brännvin per individ ha nedgått till en
tredjedel mot förut. Antalet brott, som på husbehovsbränningens
tid tillväxt förfärande hastigt, minskades lika påtagligt.
En växande välmåga, en tilltagande hyfsning bland
svenska folket visade, att detta var räddat från en neslig
död genom alkoholförgiftning.
Ingen annan nation har gjort efter vad vårt folk utförde,
när det på så kort tid lyckades stävja den dryckenskapens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
