Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XV:s glada dagar - Reformarbetet från Oskar I:s tid fortsättes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En i sig själv vacker, för Sverige egendomlig sak, den här så
allmänna brorskålen eller duskapet, lider även genom det
olyckliga titulerandet. Det vackra i brorskålens idé ligger
nämligen däruti, att tvenne personer av inbördes aktning
och likstämmighet avsäga sig de tillfälliga företräden, den ene
kan äga framför den andre, och genom upptagande av den
benämning, varmed syskon tilltala varandra, erkänna en
fullkomlig jämlikhet i umgänget sig emellan. Men genom det
olidliga besvär i sammanlevnaden, som uppkommer genom
ett beständigt upprepande av titlar, får brorskålen en annan
karaktär. Man tänker ofta så här: ’Ehuru jag anser mig
vara en mycket bättre karl än du, och ehuru jag, för att
bekänna sanningen, icke rätt kan tåla dig, så måste jag,
eftersom vi ändå ibland komma att träffas, dricka brorskål med
dig för att kunna hinna på två minuter säga dig, vad som eljest
skulle fordra tio.’ Vi lämna därhän, i vad mån ett sådant
resonemang verkar menligt på nykterheten, men det säkra är,
att de prerogativ, man borde uteslutande tillägna sina utvalda
vänner, därigenom vanhelgas till den grad, att mången med
skäl kunde, såsom en viss student, citera Lidner:
’På Nova Semblas fjäll, i Ceylons brända dalar
varhelst en usling finns, är han min vän, min bror.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
