- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
165

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XV:s glada dagar - Reformarbetet från Oskar I:s tid fortsättes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ihre yttrade däremot om De Geers förslag: »Man skulle
nästan kunna tro, att de ädle och om fäderneslandet i flere
avseenden högt förtjänte män, vilka sammanfogat denna
luftiga byggnad, därvid velat nog mycket efterfölja den
allsmäktige byggmästarens oupphinneliga föredöme, om
vilken vår store skald[1] säger, att Han ’hängde på intet sitt
murarelod, när han murade världen’.»

Härpå svarade finansministern, friherre Johan August
Gripenstedt
, som hade stor andel i förslaget: »Nej, mina
herrar, byggmästaren har verkligen hängt sitt murarelod
på något; och detta något, varpå han hängde detsamma —
det är den fastaste grund, som lärer finnas för en
samhällsbyggnad, nämligen medborgares aktning och förtroende, en
grund, långt säkrare än den gamla bräckliga, på vilken den
vördade talaren förmenat att något nytt skulle kunna
uppföras. Och emot det citat av den store skalden, som han
begagnat, ber jag att få sätta ett annat även av honom, som
jag tror här vara mera tillämpligt. Han sjöng en gång:

»Evigt kan ej bli det gamla,
ej kan vanans nötta läxa
evigt repas upp igen;
vad förmultnat är skall ramla,
och det nya, friska växa
upp utur förstörelsen.»


Talaren var nu en av sjukdom i förtid bruten man. Inlindad
i filtar, åhörde han under feberrysningar debatten, men hans
inlägg gjorde ett starkt intryck.

I anledning av Gripenstedts citat ur Tegnérs diktning
anmärkte Erik Sparre, att »förstörelsen är lätt att åstadkomma,
men för att få det nya att växa fordras en skaparehand».

Han kunde för sin del icke falla undan för det vädjande
till känslorna, som gjordes av de reformivriga. Han vädjade
i stället »till vars och ens medvetande av plikten att följa
sin övertygelse, som bör vara den enda ledtråd för hans
handlingar». Den pågående agitationen för en
representationsreform ville han ej alls tillmäta så stor vikt som folk i
allmänhet. »Gå vi då verkligen, mina herrar», frågade han, »på
revolutionär grund? Eller äro vi icke församlade här i fullkomligt

[1] Tegnér.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 6 12:19:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free