- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
276

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar II:s tid - Försvarsfrågan och Axel Rappe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


När man tänker på hur det stod till med våra
försvarsmöjligheter på den tiden, måste man fråga sig: Hur
resonerade de som då buro ansvaret för vår självständighet?
Jo, de litade i allmänhet på främmande makters hjälp.
»Europa kan omöjligt med likgiltighet åse ett försök från
Ryssland att uppsluka Skandinavien», försäkrade
Anckarsvärd en gång under ett samtal med Karl Johan. Det minsta
försök från ryske kejsaren i den riktningen skulle, menade
samme klarsynte politiker, »åstadkomma en sådan rörelse,
att både Polen och Finland därifrån kunde komma att räkna
nyfödelsen av sin självständighet och frihet». För Sverige
funnes således alls ingen fara. Därför vore det fullkomligt
meningslöst att »under det mest lugna tillstånd» matta ut sig med
rustningar.

»Europa skall icke betala 5 skilling för vår konservation»,
svarade kungen, som kände sina pappenheimare.

*



Men vi få väl ändå inte glömma, att vi en tid hade våra
käcka skarpskyttar att lita till i farans stund! Ja ifall
väl övade och väl rustade fientliga härskaror hade kunnat
slås tillbaka med entusiasm, så skulle skarpskyttekårerna
nog ha varit oemotståndliga. Ty friskt mod var det i dessa
fosterlandsförsvarare, när de under folkets jubel marscherade
ut till sina frivilliga övningar, och käcka läto höra
skarpskyttemarschens toner:

»För kung och fosterjord
ännu klappar hjärtat varmt i Nord,
och vid ett glatt: ’Giv akt!’
klingar skarpskyttesångens lätta takt;
rör trumman: Marsch framåt!»


Idén med frivilliga skarpskyttekårer härstammade från
Schweiz men var hämtad hit närmast från England. En av
den nya rörelsens ivrigaste banerförare var August Blanche,
som också blivit kallad »skarpskytterörelsens fader».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free