Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Oscar II:s tid
- Unionen, som var ett tvångsäktenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
barnen i Folkskolans läsebok fingo läsa hjärtinnerligt vackra
verser om brödrafolkens kärlek till varandra och till den
gemensamme kungen:
»De asabarn nu ligga som älvor uppå äng
så lugnt och fredligt vid varandras sida,
och havets vågor vagga de tu i syskonsäng,
och taket himlavalvet är, det vida.
Var afton dagen åldras, var morgon dag blir ung,
de knäppa sina händer och be för samme kung;
blott med, ej mot varann de mera strida.»
*
Det är omöjligt att förstå unionsstriderna utan kännedom
om den norska nationalism, som i och med norrmännens
frigörelse från det danska beroendet bröt fram med rent av
eruptiv kraft. Våldsamheten i denna kraft berodde till en god
del på att den under nära ett halvt årtusende blivit hämmad
av främmande inflytande. Efter frigörelsen från Danmark
blev det bland norrmännen en strävan att göra sig oberoende
av det danska och taga vara på allt, som var norskt.
Banerföraren för denna rörelse var den entusiastiske skalden
Wergeland. Historieskrivarne väckte forntida nationella
minnen till liv, och man började svärma för »Hellig-Olav» och
Sverre. Både skalder och målare visade sina landsmän den
norska naturens storslagenhet och fägring och förhärligade
folkets liv på sätrar och i dalar, i skogar och bland rytande
havsvågor.
Med tiden fick norskheten också sitt uttryck i språket.
Ur danskan utvecklades småningom ett särskilt norskt språk,
vilket både i böcker och i de bildades samtalsspråk utträngde
danskan. Men detta språk tillfredsställde icke de längst
gående norskhetsivrarne. Från detta håll ville man skapa
ett alltigenom norskt språk. Materialet härtill hämtades
ur böndernas talspråk, de s. k. dialekterna eller
landsmålen, vilka i Norge liksom i vårt land och annorstädes
äro rika på ålderdomliga ord och språkformer. Av dessa
sammansättes nu ett konstgjort norskt språk, som kallas
landsmålet. Detta språk är så olika den vanliga norskan,
att särskilda studier behövas för att förstå detsamma. Så ha
norrmännen fått två riksspråk sida vid sida, och förbittrade
strider ha förts mellan anhängarne av vartdera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0307.html
