Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demokratins frammarsch - Arbetarfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
norra Sverige användes husaga alls icke av allmogen utan
endast vid bruk, herrgårdar och andra större ekonomiska
företag. Det var huvudsakligen två fel hos tjänare, som
framkallat husagan, nämligen fylleri och uppstudsighet.
»Käppen kan dock icke böta drängens passion; den utsläcker
fastmer den sista gnistan av hederskänsla, varpå hoppet om
hans förbättring skulle grundas. Den uppstudsige ändras
icke heller av husagan utan retas till skällsord och hämnd.
Därtill kommer, att sällan någon vågar röra de starka och
våldsamma naturer, för vilka agan vore behövligast, under
det att svaga och medgörliga tjänare mest äro blottställda
för utbrotten av deras husbondes tygellösa lynne.» Och
hur kunde man ur kristlig synpunkt försvara en strafform,
»som nästan alltid föregicks och efterföljdes av ohyggliga
uppträden med ovett och svordomar. I samma mån människorna
i stället hindras att nyttja hugg och slag för sina
ändamål, tvingas och vänjas de att bruka skäl och raison.»
I alla stånd voro nu de i majoriteten, som i likhet med
herr Lallerstedt funno det vara på tiden »att upphäva den
skillnad, som lagen gjorde mellan dem som äga att giva stryk
och dem som måste taga emot stryk». Riksdagens beslut
blev, att husbondes rätt att tilldela sina tjänstehjon husaga
inskränktes till att avse tjänare av mankön under 18 år
och av kvinnkön under 16 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
