Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demokratins frammarsch - Arbetarfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skaror men aldrig smickrat dem. Mången gång har han sagt
dem beska sanningar. Så skriver han år 1909, samtidigt som
han konstaterar påtagliga framsteg i erfarenhet och insikt
inom arbetarorganisationerna: »Intet annat lands
socialdemokratiska arbetare skulle lugnt finna sig i det slags
utgjutelser mot sina egna valda förtroendemän, som här på
offentliga möten första bästa unga lymmel anser sig ha rätt
att slunga fram, ofta utan att någon enda tänker på att visa
honom tillbaka inom marginalen. Sådan hållningslöshet, som
insmugit sig i våra leder, må vi rätta i tid, innan den satt sig
fast i vårt partiliv!»
En verklig folkuppfostrargärning har Hjalmar Branting
utfört, i stort sett, fast å andra sidan hans böjelse för att
åska och dundra, när han står i talarstolen inför folkmassorna,
flere gånger skaffat honom åtal på halsen. År 1889 blev han
ådömd 3½ månaders fängelsestraff, vilket han avtjänade på
Långholmen. — År 1896 blev han riksdagsman — den förste
socialdemokraten i Sveriges riksdag — år 1917 finansminister,
1920 stats- och utrikesminister, och åren 1921—23 innehade
han för andra gången samma höga värdigheter. I Nationernas
förbunds råd har den mäktige arbetarhövdingen också
förvärvat sig en ansedd plats.
Vad honom personligen beträffar, må dessa storartade
framgångar icke te sig som något så märkvärdigt, ty med
Hjalmar Brantings begåvning och viljekraft hade det
säkerligen burit till samhällets höjder även på andra banor. Men
vad som måste även för honom te sig som något underbart
är, att sagan blev sanning så otroligt snart.
När Branting blev socialdemokrat, var socialismen en rörelse,
som man ryckte på axlarna åt. Socialisterna — det var ju
mäster Palm med en handfull trosfränder, som träffades på
ett kafé i staden mellan broarna! Inte var det ett sällskap
att sluta sig till för den som hade sin framtid säker. Nu har
på trettio år denna lilla grupp av småfolk växt ut till att bli
vårt starkaste politiska parti, och dess ledare har två gånger
fått sig anförtrott att bilda landets regering. Och till dessa
samhällets höjder ha de socialdemokratiska partiledarne icke,
som i andra stater, lyfts upp av revolutionens våldsamma
böljor i ett av krig skövlat land.
Lika sagolik som denna den svenska socialdemokratins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
