Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen för folkhälsa - Hygieniska samhällsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lika många offer som krigen? Böra vi ej med gemensamma
krafter gripa in i räddningsarbetet, när vi se hela
samhällslager ådraga sig sjukdomar och förkorta sitt liv, blott
därför att de icke förstå sig på hälsokällan renlighet och
frisk luft. Här har Nationalföreningen mottuberkulos
visat sig ha en stor uppgift att fylla genom sitt
välsignelsebringande arbete på att åstadkomma bättre hygien
i bostäder, verkstäder och fabriker och hjälpa de fattiga
lungsjuka att få komma till folksanatorier, dessa
välsignelsebringande vårdanstalter som åstadkommits huvudsakligen
tack vare konung Oscar II:s högsinnade användning av den
nationalgåva på över 2 millioner kronor, vilken insamlades
vid hans tjugufemårsjubileum som konung år 1897.
Och hur mycket elände vållar icke dryckenskapen! Hur
många människor förstöras icke genom dåligt lagad föda och
kaffemissbruk! Hur länge skall samhället likgiltigt åse, att
skaror av ungdom få växa upp i nöd och elände bland
gränder och bakgator i våra storstäder och där formligen utbildas
till brottslingar? Är det tids nog, att samhället griper in,
när de äro mogna för fängelset? Hur upprörande att tänka,
att dessa fördärvade människor skulle kunnat räddas,
räddas till ett lyckligt och gagnande liv, ifall de blivit
omhändertagna och fått en god uppfostran, innan de hunnit
bli fördärvade! Vilka utgifter för fängelser och fattigvård
skulle ej sparas in för framtiden, om samhällets arbete ginge
ut på att först och främst rädda och uppfostra i stället för
att straffa, när ingen räddning längre är möjlig!
Sannerligen, här möta oss »försvarsfrågor», minst lika
viktiga som vapenövning och vapenanskaffning. Men de
kunna icke lösas, såframt vi ej alla känna oss samhöriga
med varandra. Här är ett rikt fält för understöd, lagstiftning
och upplysningsarbete om hur de vanlottade skola kunna
hjälpa sig själva. Fattigvård och välgörenhet behövas och
komma nog länge att behövas. Men de äro inga sociala
reformer. All djupgående socialreform är hjälp till
självhjälp; socialreform är först och främst
människoförbättring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
