Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen för folkhälsa - Hygieniska samhällsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1880-talet bildar epok i medicinens historia. Det var
nämligen då, som den store franske forskaren Pasteur gjorde sina
märkliga upptäckter om bakterierna som sjukdomsalstrare.
Efter ett par årtionden hade dessa nya uppslag av
framstående medicinska forskare omsatts i praktiken med den
påföljd, att sjukvård och hygien grundligt reformerats till
omätlig välsignelse för en lidande mänsklighet. Först nu,
när man lärt känna orsakerna till pest och kolera, till
tuberkulos, till veneriska och andra smittosamma sjukdomar,
kunde man med framgång taga upp kampen mot dessa
ödeläggande farsoter och folksjukdomar. Först när man
kände smittvägarna, var det möjligt att arbeta på deras
avspärrning. Och medlen därför ha först och främst visat
sig vara renlighet, solsken och frisk luft, vilka äro bakteriernas
kraftigaste fiender. Renlighet i bostäderna, motarbetande
av trångboddheten, riklig tillförsel av friskt vatten och ett
ordnat renhållningsväsen — se där några av de omvälvningar
i våra samhällen, som vi ha den bakteriologiska vetenskapen
att tacka för!
Men verkningarna av Pasteurs upptäckt ha även sträckt
sig till kirurgin. De storartade framstegen inom denna gren
av läkarvetenskapen äro i främsta rummet att tillskriva
den antiseptiska sårbehandlingen, som nästan gjort slut på de
förut rasande sårfebrarna och barnsängsfebrarna. Medan
ännu på 1860-talet hälften av de kvinnor, som förlossades
på barnbördshusen, blevo angripna av barnsängsfeber,
nedgick antalet på 1880-talet till 1% och är nu ännu lägre.
En välgärning, som besparat mänskligheten oändligt mycket
lidande, är upptäckten av bedövningsmedel vid kirurgiska
operationer. Den kom från Amerika vid mitten av
1840-talet. Då var det svaveleter, som användes, för att sedan
ersättas av andra bedövningsmedel.[1] Och vilken välsignelse
har ej sedan lokal bedövning blivit vid mindre operationer,
ej minst inom tandläkarpraktiken!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
