Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen för folkhälsa - Hygieniska samhällsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Man vill så gärna», skriver den framstående syfilidologen
Edvard Welander, »tro, att det är och har varit de akuta
infektionssjukdomarna, som varit människosläktets svåraste
fiender. Man minnes så lätt de fasansfulla beskrivningar,
man hört och läst, om pestens, om koppornas, om kolerans
härjningar; man förbiser däremot så lätt, att de kroniska
infektionssjukdomarna oavbrutet under långa tidsrymder
utövat och utöva sin olycksbringande inverkan, att de under
decennier kunna hemsöka individen, under århundraden
oavbrutet kunna hemsöka samhället. Härigenom bliva dessa
kroniska infektionssjukdomar långt betydelsefullare för
mänskligheten än dessa häftigt uppträdande, oftast hastigt
övergående s. k. farsoter.» Och av de tre mest förhärjande
kroniska infektionssjukdomarna, spetälska, tuberkulos och
syfilis, har faktiskt, fortsätter han, ingen förorsakat så mycket
lidande och elände som den sistnämnda. Den är så mycket
farligare genom sin stora smittosamhet samt sin egenskap
att kunna övergå till fostret och antingen redan i moderlivet
döda detta eller ock ligga fördold i barnet för att efter dess
födelse bryta fram till största fara ej blott för den lilla utan
även för omgivningen.
Under 1700-talet tilltogo könssjukdomarna i vårt land
på ett oroväckande sätt. De från kriget hemvändande
militärerna förde ständigt nytt sjukdomsgift med sig. Till
smittans spridning bidrog också det stora sillfisket vid västkusten.
Dit samlades nämligen under fångsttiden löst folk i stora
massor från alla landsändar och förde ett liderligt liv. När
deltagarna i fisket sedan återvände hem, förde de ofta
könssjukdomar med sig. Vid marknader samlades också
en hel del lösaktiga fruntimmer, som utgjorde verkliga
smittohärdar. År 1790 klagar stadsmedicus i Filipstad:
»Veneriska smittan börjar nu allt mer utbreda sig i detta
distrikt; och så länge vi hava våra lantmarknader i behåll,
är intet annat att vänta än det ondas kringspridande. Nästan
varje vid marknadsplatsen belägen koja har denna
marknadsgåva gratis.»
Belysande för könssjukdomarnas härjningar för ett
århundrade sedan äro en del landshövdingeberättelser. Så utvisa
uppgifterna från Kronobergs län vid 1800-talets början, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
