Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen för folkhälsa - Hygieniska samhällsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minst var 30:e person där var angripen av venerisk sjukdom.[1]
År 1813 skriver landshövdingen i Kalmar län: »Veneriska
smittan är den rysligaste av sjukdomar, och så framt
ordentelige kurhus ej inrättas, kan man aldrig hoppas, att denna i
länet spridda landsplåga upphör. Allmogen söker härföre
sällan läkarhjälp; och då den sökes, är det merendels alltid
för sent. Länets läge vid sjökusten ökar och befordrar denna
smittas förfärliga utbredande, varför jag även i underdånighet
begärt nådigt tillstånd att få låta visitera alla från utrikes
orter till hamn ankommande så svenska som utländska skepp.»
I det angränsande Kronobergs län hade man vid samma tid
hunnit göra den iakttagelsen, att sedan länet fått »ett
välinrättat lasarett, började de smittade mera oblygt än förr
anmäla sitt tillstånd», och man lovade sig numera »en säker
bot mot denna i tid upptäckta sjukdom».
Sjömän och kringvandrande personer, såsom gårdfarihandlare,
s. k. västgötaknallar och vandrande gesäller, ha i
alla tider varit farliga smittospridare. Många krogar,
gästgivargårdar och marketenterier ha varit illa kända nästen
för dryckenskap och liderlighet. De uppasserskor, som
serverade spirituösa, brukade i mer än ett avseende stå till de
resandes förfogande. Om gästgivargårdarna säger den
ansedde läkaren Karl Fredrik von Schulzenheim, att allmogen
där »från första ungdomsåren insöves i lättja, uppretas till
liderlighet och fördärvas till hälsan. Våra gästgivaregårdar
äro», skriver han, »för landsorterna de betydligaste plantskolor
av den veneriska smittan, som ditföres av resande från alla
landsändar, och som sedan av skjutskarlarne efter plägad
gemenskap med de uppassande kvinnorna lätteligen
hemföras till varje bondgård i riket.»
Illa beryktade voro också de stockholmska »krognymferna».
En anteckning i kurhusjournalen 1840 upplyser t. ex. om
att nära 40 patienter på garnisonssjukhusets syfilitiska
avdelning uppgivit sig ha blivit smittade av en enda sådan
kvinnsperson. Ej underligt, att kurhuset vid den tiden blev
alldeles överfullt med patienter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
