Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Realismens och naturalismens genombrott i litteraturen. Nyidealismen - »Åttiotalet» - August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skärgården hade alltid en underbart helande och
välgörande inverkan på Strindberg, även när han var som mest
söndersliten. Den hade blivit hans stora kärlek redan vid
första anblicken av dess härlighet. Strindberg har i den
självbiografiska boken »Tjänstekvinnans son» skildrat sitt
första betagande möte med naturen därute vid havet. Han
var ute på en skarpskytteövning i skogen vid Tyresö och
kom ut på en brant klippa. »Där öppnade sig plötsligt en
tavla, som kom honom att frysa av förtjusning. Fjärdar
och holmar, fjärdar och holmar, långt, långt ut i det
oändliga. Han hade, fastän stockholmare, aldrig sett skärgården
förr och visste ej, var han var. Den tavlan gjorde ett sådant
intryck, som om han återfunnit ett land, han sett i vackra
drömmar eller i en föregående existens, som han trodde på
men ej visste något om. Jägarkedjan drog sig åt sidan in i
skogen, men Johan satt kvar på branten och tillbad, det
är ordet. Detta var hans landskap, hans naturs sanna miljö:
idyller, fattiga, knaggliga gråstensholmar med granskog,
kastade ut på stora, stormiga fjärdar och med det oändliga
havet som bakgrund på vederbörligt avstånd. Han stannade
också vid denna kärlek, som icke kunde förklaras i egenskap
av den första; och varken Schweiz’ alper, Medelhavets
olivkullar eller Normandies falaiser kunde undantränga den
rivalen.»
Att Strindberg valde Mäster Olof till sin hjälte berodde på
att han i reformatorns levnadshistoria funnit ett tragiskt
motiv, nämligen hans konflikter med Gustav Vasa, vilka
slutade med en dödsdom. Mäster Olof är eldsjälen, som
brinner av kamplust för tankens frihet, men alltid är
det andra, som begagna honom såsom verktyg för sina
syften. När han får höra besluten på Västerås riksdag, står
det klart för honom, att de som skördat vinsten äro adeln
och kungamakten. Då går Mäster Olof över till konungens
fiender. Nu är det Gert bokpräntares, den revolutionäre
fanatikerns, ärenden, som Mäster Olof går.
Till slut har den entusiastiske reformatorn, som velat offra
allt för sina ideal, bragts därhän, att han är dödens, därest
han icke ber om nåd. Då låter han, efter hårda själsstrider,
den världskloke och förståndige marsken övertala sig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
