Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jenny Lind och Kristina Nilsson - Jenny Lind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde tillfredsställa mina fordringar. Därför sjunger jag efter
ingens metod — blott efter fåglarnas (så gott jag förmår),
ty deras mästare var den ende, som motsvarade min trängtan
efter sanning, klarhet och uttryck.» Hemligheten med hennes
sångkonst låg däri, att hon lade in hela sin själ i vad hon sjöng.
Men förutsättningen för att hon skulle kunna förverkliga
sina höga ideal som sångerska var den tekniska fulländning,
som Garcias undervisning skänkte henne. Därigenom fick
hennes röst en rik, djup klang med en om fågelkvitter
påminnande tjusning i det högre registrets silverklara toner,
vilka ingen förut hört maken till. Nu fanns ingen svaghet
mer — nu var hon en fullt utvecklad konstnär.
Men nu längtade hon av hela sitt hjärta hem igen, hem
från världsstadens ytlighet, sensationslystnad och lättfärdiga
liv. Med glädje accepterade hon därför på våren 1842 ett
anbud om engagemang vid Kungliga teatern i Stockholm
med 1,800 riksdaler banco i fast lön för femtio föreställningar
om året.
Redan hennes första uppträdande på hemlandets förnämsta
scen försatte både publik och kritik i extas. Men länge fingo
stockholmarne ej njuta av hennes näktergalstoner. Den
store kompositören Meyerbeer, som hört henne sjunga i Paris,
lyckades förvärva henne för Berlins opera; och den första ton,
hon där sjöng, beseglade hennes öde. Från den stunden var hon
världsberömd. Hon hade nu genomgått det avgörande
eldprovet. En av den tidens mest bortskämda musikälskare
skriver om hennes debut i Berlin: »De underbara tonerna
kommo så klockrent fram; men mer än allt detta var den
underbara förklaring — något annat ord vore ej nog
betecknande —, som spred sig över hela hennes ansikte och
gestalt och upplyste dem med hennes snilles hela glöd och
ädelhet. Intrycket på auditoriet var helt enkelt underbart ...
Jag såg en flicka av helt vanligt utseende, då jag kom in, men
då hon började sjunga, blev hennes ansikte bokstavligen
’lysande såsom en ängels’. Jag har aldrig sett eller hört
någonting, som ens närmelsevis liknar detta.»
Snart var hennes anseende som den tidens största sångerska
och skådespelerska orubbligt, och överallt, där hon uppträdde,
sjöng hon för överfyllda hus. Ofta måste polisen ingripa för
att hindra slagsmål om biljetter och platser. Även de lugna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
