Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förhållanden på Gustaf V:s tid - Vi och världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med sig nva fordringar från den part, som fått dem beviljade
åt sig, och repressalier från hans fiender.
Svårigheterna för svenska regeringen växte i ganska jämn
proportion inåt som utåt. Inom ententeländerna blev
misstroendet mot vårt varuutbyte med Tyskland allt starkare,
och de orimligaste rykten om dess omfattning vunno där
tilltro, medan å andra sidan Tyskland och dess bundsförvanter
önskade förhindra all handelsförbindelse mellan oss
och England.
Ännu kinkigare än någonsin förut blev vår ställning på
våren 1917, då tyskarne genom sitt u-båtskrig retade
Förenta staterna till att gå med i kriget. Genom denna
utvidgning av kampen i förening med Englands blockadpolitik
mot centralmakterna blev vår transoceana handel så gott
som lamslagen.
Nu blevo neutrala fartyg i massor sänkta av tyska u-båtar,
och det var ej längre nog med att en mängd värdefulla
förnödenheter hamnade på havsbottnen, utan torpederingarna
skedde nu mycket hänsynslösare än förr, i det man i
allmänhet ej längre lät besättningarna rädda sig ombord på
den torpederande u-båten. Den harm, detta förfaringssätt
framkallade här i landet, förmådde inga ursäkter och
beklaganden eller skadestånd utplåna.
Innan Amerika gick in i kriget, hade president Wilson
anmodat även Sverige att bryta med Tyskland men fått
till svar, att Sveriges folk var fast beslutet att alltjämt följa
neutralitetens och opartiskhetens väg, försåvitt ej landets
livsintressen och nationens värdighet skulle nödga svenska
regeringen att förändra sin politik.
Det såg mörkt ut för vår självförsörjning, när amerikanske
presidenten bekläddes med befogenhet att bland annat
»förbjuda all export till neutrala länder, som gränsade till
Tyskland». Nu blev all tillförsel till Sverige även från
Nordamerika först och främst beroende på om man där lyckades
utverka exportlicens för varje särskilt fall. Men därmed var
ej saken klar. Sedan gällde det att få engelsmännens
tillstånd till att passera; och detta var beroende av flere olika
synpunkter. Bland annat kunde de som vederlag fordra
att få använda en viss mängd svenskt tonnage i fraktfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
