Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
hvilken i korthet kan sägas var den att, vare sig genom
ord eller bild, i barnets själ väcka föreställningar och
tankar. Det sätt hvarpå detta sker, den form genom
hvilken dessa föreställningar och tankar stegras till klar¬
het och tydlighet — med ett ord: huru läraren öfver¬
hufvudtaget går tillväga för att tillföra barnets själ an¬
digt stoff och göra detta till barnets lefvande egendom,
kallar man läroform — stundom ock lärometod i in¬
skränktare bemärkelse. De allmännaste och vigtigaste
läroformerna äro: den föresägande, den förevisande, den
föredragande, den frågande och den uppfinnande.
a) Den föresägande läroformen. Då läraren så
länge föresäger eller barnet så länge ur boken läser ett
gifvet stycke, till dess det, som skall inpräglas, ord för
ord fäst sig i lärjungens minne, så kallas denna form
för undervisningens meddelande den föresägande, inpräg¬
lande eller memoriala läroformen. Af alla elementära
läroformer är denna den relativt lättaste och beqvämaste.
Den tillhör den gamla folkskolan och var under närmaste
förflutna sekler i de flesta skolor nästan den enda kända
och använda undervisningsmetoden. Emedan härvid nä¬
stan allting lärdes rent mekaniskt utantill, kallar man
detta lärosätt helt enkelt det mekaniska, i motsats till
det s. k. dynamiska, der man mera lägger an på barnens
förstånd.
I den gamla tidens folkskolor var utantill-läsningen
sjelfva lifsprincipen. Barnen voro ständigt sysselsatta
med att uppläsa eller öfverläsa utanlexor och läraren var
egentligen ingenting annat än en kontrollant af utanläs¬
ningen. Enskilta upplyste män uppträdde visserligen emot
denna undervisningsmekanism, men i det stora hela för¬
blef den gamla slentrianen ännu länge det rådande läro¬
sättet. Genom Rousseau och ännu mer genom Basedow
och hans mönsteranstalt »Filantropin» i Dessau bragtes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
