Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
och användt i den svenska literaturens förnämsta alster.
Med detta sednare, med skriftspråket är det, som folk¬
skolan har att göra sina lärjungar förtrogna. Folksprå¬
ket må för den vetenskapliga forskningen hafva än så stor
betydelse, talspråket må vara än så berättigadt, — huf¬
vudsyftet för den svenska folkskolans språkundervisning
är emellertid, som sades, det högsvenska skriftspråket.
Modersmålet är det starkaste och oupplösligaste af
alla de band, som förena en nations enskilta medlemmar.
Att lära använda det, förstå dess egendomligheter, älska
dess skönhet och uppehålla dess värdighet, deri ligger
icke blott en nationel utan äfven en etisk betydelse.
Men om nu folkskolans språkundervisning har det
ofvan angifna syftemålet, så blir nästa fråga: genom
hvilka medel skall detta mål vinnas? Det gafs en tid,
då man underordnade språkundervisningens praktiska syfte
under den formela bildningen och lät språkundervisningen i
uppgå i den till populär logik uppskrufvade språkläran. |
Vid undervisningen i modersmålet sysselsatte man sig |
nästan uteslutande med att utantill inlära en mängd
regler och ett än större antal undantag; man deklinerade
och konjugerade, och proppade lärjungens minne fullt med
döda begrepp och innehållslösa former. Tiden för denna
olycksdigra villfarelse är väl nu lyckligtvis i det när¬
maste éfverstanden. Man har nödgats erkänna, att
en lärjunge kan ega kännedom om alla grammatikali¬
ska regler och likväl vara okunnig i språket; och att
det således icke är det grammatikaliska teoretiserandet,
utan den praktiska öfningen i språket, som bör vara det
första vetandet. Först det praktiska införandet i språket;
sedan må de grammatikaliska reflexionerna vidtaga. Men
i och med detsamma som man upphörde att göra gram¬
matiken till utgångspunkt för språkundervisningen, lärde
man ock alltmer inse, att språket blott genom språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
