Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Brytningstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C
om ”samhällsolyckornas vigtigaste orsak och
botemedel” samt därvid genom sin framställning af de
nymalthusiska teorierna om nativitetens inskränkande
väckte upp en fruktansvärd storm. Dessa föredrag
voro en stridshandske kastad midt i ansiktet på den
upsaliensiska rättrogenheten. Och den blef upptagen.
Det mindre akademiska konsistoriet stälde den djerfve
fridstöraren inför sig och dömde honom enhälligt till
föreställning och varning.
Men för unga sinnen, som hade en viss
benägenhet för rebelleri, var ett sådant svar på de nya
tankarne ej afgörande. Kring de uppkastade problemen
utkämpades de häftigaste strider och hela den
uppsvenska lärdomsstaden råkade i en uppståndelse,
hvartill man ej på länge sett något motstycke och hvars
spår ännu ej äro fullt utplånade i Upsala.
Den Wicksellska striden var och förblef dock en
ensam mans strid. Men endast två år senare kom
en idé att ställas fram på dagordningen i Upsala, som
kring sig sedan kunde samla en liten beaktansvärd
trupp af unge män, hvilka gripits af
framtidstankarnes makt. Denna idé med förmåga att värma och
samla hette religionsfriheten.
Religionsfrihetens tanke var jämförelsevis väl
förberedd. På en tid, då annars reaktionen herskade
obestridt, hade Vlktor Rydberg fört dess talan, så
att ungdomen gripits både af idéns egen höghet och
ädelheten i den form, hvari han klädt den. År 1882
hade frågan om rehglonsfnheten fått en särskild
aktualitet. Vid det årets riksdag hade nämligen hr K. P.
Arnoldson framlagt en motion, afsedd att befria en
samvetsöm fritänkare ur det svåra valet mellan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
