Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Lag eller godtycke?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
uttryckligen utsades i ett k. bref af den 1 mars
1750, till hvilket den ännu gällande lagstiftningen
1 ämnet ansluter sig — att upprätthålla ”en god
disciplin och politie vid akademierna” och angafs i
samma k. bref omfatta ”de brottmål, som af de
studerande begås igenom hvarjehanda oljud och andras
förolämpande såsom i synnerhet skjutande och
skriande på gatorna, slagsmål emellan de studerande
sjelfve eller emellan dem och andra utom
akademistaten, jemte annat dylikt, som rörer den
akademiska disciplinen, samt skadar en rätt ordning och en
ärbar lefnad.”
I själfva verket erbjuder Verdandis kontakt med
den akademiska domsrätten en ganska
karaktäristisk illustration till den privilegierade
lagstiftningens historia. I klassintresse hade denna specielt
akademiska lagstiftning från början tillkommit,
afsedd att skydda öfverklassens barn för den allmänna
lagens stränghet. Och efter att i ett århundrade ha
tjenat den akademiska lättfärdighetens frihet,
begagnas samma lagstiftning i den andliga reaktionens
tjänst för att vid universitetet stäcka ordets och
tankens frihet bland de unga. Det är en Nemesis, men
en hvars rättvisa man ej kan erkänna. Det är ett
Särdeles påtagligt bevis på undantagslagstiftningens
fördömlighet: orättvis och samhällsupplösande redan
i sin uppkomst och begynnelse, kommer förr eller
Senare det ögonblick, då den, länge nästan förgäten,
tages fram och möjliggör missbruk, om hvilka man
vid dess stiftande ej kunde drömma och som stå
! den mest skriande motsättning till en ny tid
och dess kraf. :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
