Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. En ny vårstorm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
en del af diskusionen. Till denna del kommer vanligen
en annan, som består af öfvertalning och lockelse samt
af uppmaning och eggelse, och i större omfattning och
med fastare planmässighet utförd kan denna andra
beståndsdel blifva ett hufvudelement i en ensidig partiledning
och i en häftig partihetsning. Denna öfvervägande
praktiska sida i den fria diskussionen är alltid förenad med
stort ansvar. Ansvaret växer, då frågor som sedlighet,
samhälle och religion behandlas, och det ökas äfven, då
åhörarne äro unga och oerfarne. Anföranden som af
medlemmar i Eder förening offentligen framstälts och som
blifvit officielt pröfvade och bedömda, gifva stark
anledning att till hela Eder förening ställa en allvarlig
erinran om vikten och betydelsen af ett sådant ansvar.”
Efter en diatrib om studenternas ställning till
föräldrar och målsmän, universitet och fosterland
slutade professor Sahlin:
”Det kan icke vara Eder obekant, att Eder förening
väckt oro, bekymmer och ogillande hos en stor mängd
föräldrar och hos myndigheter, som hafva att vårda
fosterländska, sedliga och religiösa intressen, hvilka äfven
böra vara Edra. Eder förenings förut nämda opåkallade
opinionsyttring har — därom kunnen I vara fullt öfvertygade
— ökat den ogynsamma mening om Eder förening, från
hvilken I bören låta vara Eder angeläget att frigöra
henne.
Jag har funnit det vara min skyldighet att säga
Eder, hvad jag nu sagt. Eder skyldighet är, att hvar och
en för sig i all stillhet och med allt allvar betänka, hvad
Jag sagt och hvad han bör göra.”
På aftonen samma dag, som rektor Sahlin hållit
detta straff- och förmaningstal, sammanträdde
föreningen Verdandi för inbördes begrundan af
detsamma. Den första och allmänna känslan var en
viss förtrytelse. Då man visste med sig att i
protesten omsorgsfullt ha undvikit allt, som kunde tydas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
