- Project Runeberg -  Tjugo år i Dalarne /
29

(1896) [MARC] Author: Gustaf Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMPROMISSEN. 29

ten ville göra för att få sinä skogar sammanhängande eller
i närheten af hvarandra, vore ju för båda fördelaktigast.

I akt och mening att söka träffa en sådan, gingo vi
upp till gästgifvargården följande morgon. Vi funno våra
motståndare färdiga att äta frukost, hvartill vi vänligen in-
bjödos. Stämningen blef glad, och de skämtade själfva öfver
att vi kunnat undgå deras vaksamhet. Men huru vi med
ångaren under den mörka höstnatten kunnat komma fram
i den krångliga farleden, det föreföll dem hardt när otroligt.

Då frukosten var slut framdrog jag vårt ärende. För-
slaget vann mycket bifall, och så fingo vi veta, hvilken skog
de spekulerade på. Den låg icke i den trakten, utan långt
mot norr, däråt våra bolag den tiden icke köpt några sko-
gar. Icke heller visste vi, hurudan skogen var. Den låg,
som nämndt är, aflägset, närmare fjälltrakten, hvarför vi
icke tyckte vi gjorde någon uppoffring då vi afstodo från
köp af den skogen. Folket som ägde den bodde i Våmhus,
men då skogen var så aflägsen från hemmanet, ansågs, att
köp icke skulle möta några svårigheter. Skäl för våra mot-
ståndare att inköpa den låg däruti, att de ägde ett järn-
bruk vid vattendraget som genomflöt denna skogstrakt.

Då vi icke gjorde något anbud på skogen, gick, enligt
förmodan, köpet för sig, och då våra konkurrenter icke
heller vidtogo några åtgärder för att åtkomma flera skogs-
trakter i orten, utan reste sin väg, gjorde vi på samma sätt.

Med det skogsköpet syntes våra konkurrenter ha fått
sina önskningar uppfyllda: de försvunno från Mora. Jag
stannade där ännu ett par veckor och köpte en hel del
skogsskiften än här, än där, där det passade oss och tillfälle
erbjöds. Efter en bortovaro af närmare en månad återvände
jag till mitt hem i Venjan, där nu vintern inträdt på rena
allvaret och andra göromål väntade mig.

Ungefär så tillgick vid alla skogsköp i Dalarne under
de tjugu år jag där tjänstgjorde som skogsköpare, afverkare
och flottare. Man sökte utforska hvarandras planer, för att
själfva åtkomma sådana skogar som kunde köpas; man bjöd
öfver hvarandra då antalet timmerträd gaf anledning därtill,
och så bekom man skogen eller misslyckades.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:32:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sg20dalar/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free