Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOLLEN. 67
Det halp dock icke: om några minuter var han bunden.
Lasse tackade så vänligt för hjälpen, och så voro bönderna
vänliga nog att hjälpa dem förbi den långa foran. ’Jag
borde låtit bönderna slå dig gul och blå, sade Lasse då de
hunnit en bit bort. — ”Då hade du gått miste om sexan
jag bjuder på då vi hinna fram, svarade ’stollen".
Och så genljöd skogen af ett tvåstämmigt skratt. ’Ja,
den gången sluppo vi nådigt undan, sade Lasse, ’men nog
borde du ha bättre vett än att fara fram på det sättet. —
Vett! svarade ”stollen’. ”Ha de vett som låta sina hästar
drifva vägarna fram utan eftersyn? Hvem ersätter oss och
andra resande sönderkörda åkdon, rifna kläder och hinder?
De som se, att vägen är så smal, att mötande icke kunna
komma förbi hvarandra och bli tillropade att vika undan
halfva vägen, ha de vett, de? Nej, Lasse lilla, spara du
dina moralkakor tills längre fram! Men nog kan jag taga
emot dem genast, i fall du på heder och tro kan säga, att
bönderna godvilligt och utan prut ersatt dig, om någon af
deras hästar gått oss så nära, att det tunga lasset krossat
din släde. Kan du säga detta, Lasse lilla? — ’Hm! Nej!
Ovett hade vi fått, och släden hade vi fått laga själfva. —
’Ja, så går det till, bror, och så har det gått till så länge
jag minnes. Att jag lät förarga mig denna gång, var dumt:’
— Horribelt dumt!
’Men kör nu, lilla Lasse, och tacka din fyndighet att
du slapp stryk, hvilket du egentligen skulle haft! Men se,
de nödlögnerna! — ’De hjälper tu.’ — Och stjälper sju.
Se så, kör på nu! Hvad äro resor utan äfventyr?’>»
»Ja, det var mig en vildbasare till reskamrat,» sade
jag. »Men jag tycker om honom och önskar vi hade honom
här i ensamheten.»
»Det önskar jag med,» sade Julius. »Men hur kom-
mer det sig, att du är här? Då du reste i somras trodde
du, att många år skulle gå innan du åter besökte Da-
larne.»
Jag redogjorde för orsaken hvarför jag befann mig
där, hvarifrån jag kom och hvart jag ämnade mig.
»Det anade mig i somras, att så skulle gå,» sade Julius.
»Jag har under årens lopp haft tillfälle att följa den affärens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
