Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 ETT DRIFNINGSARBETE.
ressällskapet, hvilket jag, till min stora ledsnad, gått miste
om. »Skatta dig lycklig, du, som slapp det ressällskapet, i
fall det ens var allvarsamt menadt, hvilket det helt säkert.
icke var. Meningen var att få dig kvar, ty mannen i fråga
är, liksom vi, en gammal brukskarl, i goda omständigheter,
gladlynt, sällskapskär och en hedersman i allo, men full af
odygd och spektakel, litet vild vid vissa tillfällen. Här
skall du få höra, hur det gick en gång han gjorde med
Lasse S. ungefär detsamma som med dig. Jo, han skulle
åka med honom till Falun, men så råkade de på ett muntert
sällskap i Leksand, ungefär som du i dag i Rättvik. I Lek-
sand gick det ”hett till under sköldarna’, punschen flödade,
och så blef sent på aftonen innan de kommo i väg.
»Ute på vägen mötte de en lång rad af forbönder, som
väsnades och gingo, som vanligt, en bit efter hästarna.
Vägen var trång, och böndernas hästar veko ej. Din nye
vän hojtade och ropade, att bönderna skulle komma och
vika sina hästar åt sidan, men ingen kom. Lasse gick då
ner och vek en eller två; så veko de andra hästarna själf-
mant, och på det sättet sluppo Lasse och hans kamrat fram.
Men nu var denne rasande och rappade på böndernas hästar,
den ena efter den andra, och så kom bondhopen, och vild
som han var, rappade han äfven på dessa och Lasses häst
och kom så ifrån bönderna, hvilka med eder och otidigheter
öfveröste herrkarlarna och sprungo efter släden för att få
dem fatt. Det gick icke, men icke mer än en liten bit
hade de kommit förrän de mötte spetsen af ännu en fora
och sågo en annan bondhop komma skränande emot dem.
Nu voro goda råd dyra. Hur skulle man kunna undvika
en hopplös batalj? Ja, den gången var Lasse snälltänkt,
ty just som bönderna rusade fram med piskor och störar
i högsta hugg, ropade han: »Gudskelof! Hjälp, hjälp!
Hjälpen mig, godt folk! Jag är på väg till Falun med en
stolle. Nu är han vild. Hjälpen mig att binda honom,>
och därmed kastade han sitt kappskärp till den förste af
de uppretade forbönderna, hvilken höll inne med det till-
ämnade slaget och sade: ’Kors, är det på det viset! Är det
en stolle? Ja, då ska vi hjälpa dig, och för att hjälpa
Lasse i hans list slog /’stollen’ med piskan slag på slag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
