Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN STOR PLAN SOM EJ LÄT REALISERA SIG. LS
ifra för förslaget. Diskussionerna därom tilltogo både
i omfång och styrka. Förslagets motståndare minskades
ganska hastigt, och slutligen kom man så långt, att sock-
narna anslogo medel för en okulär undersökning af den
projekterade järnvägslinien. Anseddare män togo saken
om hand. Man meddelade sig med norrmännen, och så
öfverenskoms om ett möte med dem i Örebro, dit socknarna
sände ombud. Man enades om allt, och Mora—Kongsvinger-
banan skulle helt säkert kommit till stånd, om man blott
kunnat skaffa därtill nödiga penningar. Men på den klippan
strandade saken. Visserligen försökte man intressera en
fransk entreprenörfirma för saken, men däraf blef intet, och
härmed slutade talet om Mora—Kongsvinger-banan.
Hade allmänheten den tiden haft kunskap om de osålda
Dalaskogarnas värde eller haft en aning om hvilka summor
skogarnas försäljning sedermera skulle inbringa, torde frågan
fått en annan utgång. Nu hade den det goda med sig,
att tanken på en bättre förbindelse med de södra orterna
vaknade till lif och gaf sig uttryck i flera funderingar och
förslag redan innan frågan om Mora—Kongsvinger-banan
förföll. Men något allvarligare förslag framkom icke förr
än hösten 1879.
Under vintern samma år hade jag besök af ortens
intelligente och mycket bepröfvade riksdagsman. Han önskade
höra mina tankar om medlen till underlättande af norra
Dalarnas kommunikationer, och särskildt min mening om
den för orten bästa linien för en järnväg.
På den frågan kunde jag blott svara, att jag icke
närmare tänkt på en sådan sak, men det föreföll mig, som
den projekterade Mora—Kongsvinger-banan borde föredragas
framför andra.
Han upplyste då, att på den vägen hade man intet att
hoppas, ty den erfordliga penningsumman vore för stor.
Men en järnväg som förbunde Siljan med den redan färdiga
Bergslagsbanan eller sträckan mellan Göteborg och Falun,
skulle göra kommunikationen med de södra orterna betyd-
ligt lättare för de öfre Dalsocknarna. Och till en sådan
järnväg med en längd af tre, fyra mil, ansåg han att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
