Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 NÅGOT OM DALARNAS SJÖKOMMUNIKATIONER.
god uppfinnare. Man fann snart på konsten att göra båtar,
och dem gjorde man så väl, att på få orter, om ens någon-
städes, byggas så säkra och ändamålsenliga både sjö- och
strömbåtar som i Dalarna, man kan äfven säga så vackra.
Siljansbåtarnas höga stammar påminna om vikingarnas
drakar, och ingen främling kan annat än beundra dalkarlarnas
kyrkobåtar så väl till form som gagn. Det är en ståtlig
syn att se den stora kyrkbåten en vacker sommardag klyfva
den lugna spegelblanka vattenytan, framdrifven af sex å
åtta par åror, förda af högtidsklädda kullor. Det är ock
en vacker syn att se den långa båten skära Siljans icke så
små vågor, se det hvita skammet trotsas af den höga båt-
stammen en höstdag då stormen far öfver sjön. Lika lugn
sitter kullan i sin båt under höststormen som på den lugna
sommardagen, ty hon vet, att hennes båt är vågornas öfver-
man och säkert skall föra henne fram till målet. Också
hör man nu mera sällan det gamla omkvädet i vandrarvisan.
Dalabåten, sådan den nu är, var härskare på vatt
nen i många år, tills de stora bruken byggdes norr om
Siljan. I århundraden hade båten burit människor och för-
nödenheter på sin säkra köl; nu blef den för vek. Då er-
höll han en starkare kamrat: den otympliga pråmen med
sitt fula segel. Men äfven denna blef snart för vek. Ful
hade pråmen varit i alla sina dagar, och nu fann man honom
öfverallt för trög. ’Pråmen var ej rätta båten för Siljan:
något annat måste man hafva, något som vore bättre, något
som mer passade för de numera stora kvantiteter malm
och järn bruken behöfde och frambringade. Då kom ång-
båten, tog pråmen på släp, och med ens var denna en
både snabb och nyttig kamrat, som åtog sig det tunga
arbete siljansbåten hittills ej mäktat med.
Det var en märklig dag den dagen då »Prins August>,
den första ångaren, plöjde Siljans vågor. Den dagen tyckte
man sig hafva hunnit långt fram i tiden och kommit mycket
närmare den civiliserade världen, och så var det ock för
dem som byggde norr om Siljan. Omkring Siljan, liksom
öfverallt där den första ångaren visade sig, väckte han den
största uppmärksamhet; ty oaktadt man var kommen ett
stycke in på 1850-talet, fanns i dalasocknarna en mängd folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
