Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 HVAD GÖR TIMMERMÄRKAREN?
aldrig tyckte sig hafva ledigt, men det var deras egen sak,
ty hade de användt de mörka morgon- och kvällsstunderna
såsom de bort och kunnat, så hade de, liksom många af
oss, haft sommarmånaderna fria.
Annorlunda förhöll det sig med de fasta timmermär-
karna eller skogsförvaltarna i Dalarne. Den som frågade
en sådan, hvad en timmermärkare gör, erhöll ungefär föl-
jande svar. |
»Hvad en timmermärkare eller distriktförvaltare gör
här i Dalarne, skulle taga för lång tid att berätta. Ni kunna
nöja er med det svaret, att han skaffar timmer till såg-
verken, dels genom köp af skogsägare, dels genom afverk-
ning af bolagens egna skogar, samt virkets framflottning i
vattendragen. För dessa ändamål inköper han skogstrakter,
bygger fottleder och rensar strömmar.»
»Ja, det där ha vi kunnat tänka oss. Men vi vilja veta
något mer i detalj. Hur går det till vid ett skogsköp?»
»Ni tröttna, om jag skall berätta eder detta.»
Vi voro några vänner församlade i ett jägarhem och
för dagen af oväder hindrade att ströfva ute i marken.
Jägarna voro alla från slättbygden och gjorde nu sin första
utflykt till skogsbygden.
» Nej, vi tröttna icke; berätta du!»
»Nå, låt gål»
»Då man ämnar köpa en större skogstrakt i Dalarne,
måste man i de flesta fall själf föreslå byägarna att köpa
deras skog. Blott undantagsvis utbjuda dessa sina större
skogslotter själfva, af den anledningen att skogen är oskiftad
och således byägarnas gemensamma ägendom. Då man
spekulerar på en sådan gemensam skog eller, som den ofta
är och benämnes, utskog långt från byn, får man först gå
till skogen, hvilken vanligen har en areal af flera tusen
tunnland, inklusive sjöar, mossar och andra impediment.
Som jag sade, är skogen belägen långt från bygden. Under-
stundom finns där ett fäbodställe, bebyggdt med mer eller
mindre goda stugor, där man kan finna tak öfver hufvudet,
och där slår man sig ned. Finnes ingen fäbod i skogen
eller i närheten, hittar man alltid någon så kallad slogbod,
ett ända till marken med ena sidan gående sluttande tak,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
