Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRR OCH NU. 165
tydliga arealer af egen skog. För verken nödigt virke in-
köptes af bönderna och gick under namn af köpetimmer,
och om detta var konkurrensen liflig nog, understundom
allt för liflig. I sin helhet voro skogsafverkningarna i Värm-
land rätt stora; men då de skulle delas på många, efter
nutidens begrepp små sågverk, blefvo parterna på hvarje verk
icke särdeles stora, icke att jämföra med den afverkning
som efter några år började i Dalarne.
Anledningen till att afverkningen i Värmland, äfven
under goda konjunkturer, var mindre än i Dalarne, var den,
att timmerhandeln där pågått 1 långliga tider, så att sko-
garna närmast vattendragen redan börjat glesna, samt att
bönderna då ännu ägde sina skogar och icke afverkade mer
än hvad de för sitt årliga behof behöfde afyttra. En annan
anledning till att Värmlands skogar icke så hastigt sköflats
var, att där inga mer betydande bolag den tiden funnos,
och de enskilda personer som ägde sågverken antingen sak-
nade håg eller kapital att i större mått inköpa böndernas
skogar.
Visserligen saknade Värmland icke bolag, och förnämst
af dem Uddeholms; men på 1840- och 1850-talen gjorde det
bolaget inga större skogsköp. Det skedde först mot slutet
af 1850-talet och då i Dalarna. Ej heller fann något af
de mindre, såsom Dejefors bolag, eller herrar James Dickson
& komp. i Göteborg trävarurörelsen i Värmland så fördel-
aktig, utan sålde sina sågar, för att, som det sades, koncen-
trera sina krafter i Norrland. Mölnbacka bolag samt Kvarn-
torps ägare hade, under namn af Trysils bolag, funnit
sin fördel uti att köpa en större skogstrakt i Lördalen. I
stort sedt, ägde hvarken bolagen eller enskilda skogsägare i
Värmiand någon betydande areal skog inom Klarälfvens
område. Det förhåller sig dock annorlunda nu.
Därigenom att sågverksägarna icke hade några större
enskilda afverkningar hade deras timmermärkare heller icke
så särdeles maktpåliggande platser. Visserligen var arbetet
under vintermånaderna ganska strängt, och mången gång
öfver höfvan strängt, men så hade man god tid att hvila
upp sig, ty vanligen var arbetet slut i juli och började
först åter i december. Det fanns visst några bland oss som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
