Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN GAMMAL BEKANT. 251
Jag svarade honom med ungefär samma ord hvarmed
han tilltalat mig, och frågade, hur det kom till, att han
nu var nere i Orsa och arbetade.
»Å,» sade han, »jag har redan för flera år sedan sålt
min egendom där uppe i skogen och köpt mig jord här.
Detta är min gård. Men vill han inte gå in?»
»’Tack! Men har du tid, så sätta vi oss här och språka
en stund.»
»Jo, nog har jag tid,» sade han; »men hvar har han
varit så länge som ej synts till här i socknen, och icke uppe
vid timmerdrifningarna heller?»
Sedan jag besvarat hans fråga ville jag veta, hur han
trifdes här på bygden.
»Går väl an,» sade han.
»Längtar du ej åt skogen igen?»
»Å, icke just det heller.»
»Fick du bra betaldt för egendomen du sålde?»
ȁ ja, efter den tidens pris, men narrad blef jag nog
med besked, ty nu betala bolagen dubbelt emot hvad de
gåfvo mig.»
»’Trävarorna ha stigit i pris sedan dess, och så ha pen-
ningarna dragit räntor, det förstår du nog. Och så kanske
du får dubbelt för din egendom, om du vill sälja den nu.
Ni äro lyckliga här i Orsa. Skattefria och penningar till
alla kommunala utskylder, och mera penningar få ni då hela
allmänningen blifvit såld.»
»Ja, visst är det som ni säger. Icke vill jag klaga,
men det harmar mig, att de som sälja nu få så mycket mer
betaldt än hvad jag och de som sålde då fingo för våra
grader.»
»Nog förstår jag det, men nog är det bättre nu än då
vi blefvo bekanta och arbetade uppe i Oreskogarna.»
»Ja, visst är det bättre, det förstås, men nog ha bolagen
fått alldeles för godt pris på våra grader, det tager ingen
ur mig.»
Nej, den tanken visste jag var så inbiten, att den ej
kunde rubbas, och kanske hade den så pass skäl för sig,
att jag icke ansåg det löna mödan vidare orda därom,
hvarför jag teg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>