Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 EFTER TRETTIO ÅR.
»Ni får i alla fall lof komma in, så käringa mi får
bjuda eder på en kaffekopp,» sade han.
»Har ni icke lagt bort att dricka kaffe sedan ni kom
till socknen, där det ju icke brukas?»
»Det var förr i tiden det,» sade han, »men nu så finns
nog kaffe här nere i socknen ock. Det finnes allt dem som
vill ha det nu för tiden. Det är ej likt som förr. Folket
är just som de vore omskapade och så fulla af nymodig-
heter, så en kan rent af bli kollrig i skallen då en tänker
på det.»
»Det är blott vi gamla som tycka så,» sade jag.
ȁ nej, visst inte! Ingenting af det gamla duger, all-
ting skall vara nytt nu, och stormodiga äro de så det för-
slår sedan de fått penningar på banken. Nu är ingen rädd
för att säga ifrån hvad som helst på stämmorna, och icke
äro de rädda för att vara på tinget och processa heller.
Nej, här är ingenting sig likt och allra minst ungdomen.
Den skall hafva allt grant som finns i handelsbodarna både
i sig och på sig. Det här är för konstigt,» sade den gamle
finnen och såg halft förtviflad ut.
»Det är blott vi gamla som tycka så,» sade jag ännu
en gång. »Tiden åker om oss, vi kunna ej följa med och
fatta den nya tiden. Det blir de ungas sak. Allt blir
nog bra.»
»Må han bli sannspådd!» sade han; »konstigt ser det
allt ut. Men är han här och köper grader?»
»Nej, jag är här för att se, hur ni ha det och för att
titta efter rapphöns.»
»Rapphöns!» sade han gladt. »Sådana finns nog, men
de äro ej åtkomliga nu. Det får han vänta med tills snön
kommer, då går an att se dem; nu hör man blott, hur de
skrika om kvällarna. Att komma åt att skjuta dem vet
jag ingen råd till; men om vintern ligga de så lätt, att
man kan ’få flera i ett skott. Men det var sant, att de
fuogglarna icke fanns ute i skogen.»
» Nej, de höra till slätten och följa odlingen åt och få
ej skjutas under vintern; de äro förbjudna då.»
»Ja, jag vet,» sade han, »och de äro så små, att det
lönar icke mycket att skjuta dem.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>