Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De bâda motsatser till hvHka åsigten i det
praktiska kommit — prohibition och liberalism —
karakteriseras å en sida deraf att den förra
omfattar det närvarande och liberalismen det
tillkommande. Bestode icke menniskolifvet i ett
öfvergångs-tillstånd sä kunde liberalismen genast och utan
inskränkning gälla,, nu måste den vika i så måtto, att
man icke, för det allmänna, framtida, högre, får
förgäta hvad som för ögonblicket måste iakttagas just
såsom villkor för sjelfva det högres framtida möjlighet.
De hinder som framställa sig emot en
omedelbart förändrad riktning till det bättre, en
omedelbar återgång till frihet, ifrån dess motsats, äro
individens anspråk på lycka, tillika villkoret för
samhällets anspråk på makt. Dessa hinder äro likväl
så beskaffade alt man, genom att rätt hylla det ena
anspråket, också hyllar det andra. Men undér intet
villkor får man förgäta hvad förut är yrkadt,att
individens lycka icke är tänkbar utan
öfverensstäm-melse mellan samvete och verksamhet. Der denna
öfverensstämmelse finnes, der är lycka, men der är
också den största möjliga produkt af verksamhet,—
den största rikedom som med varaktighet kan
uppstå. Der har samhället således också väsendet af sin
makt, lika mycket af andligt som af materiellt
innehåll.
Orsaken hvarföre den största varaktiga rikedom,
den största produktion med inneboende möjlighet för
sin forlvaro, uppkommer genom arbetets frihet
oberoende af yttre villkorliga bestämmelser, d. v. s. genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
