Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 PERS ÄFVENTYR.
sig på knä vid årorna, hvilka nu fördes om möjligt ännu kraf-
tigare än förut.
»De där äro jagade,» ntropade jag, och knappast hade
orden lämnat mina läppar, innan vi sågo ännu en båt skjuta
fram om udden. Afståndet mellan de båda farkosterna
kunde vara tre eller fyra hundra alnar, således för långt
för att en bösskula skulle kunna nå fram, men icke förty
sågo vi om en stund röken ur ett gevär och hur kulan
studsade efter vattnet i riktning mot båten, och kort där-
efter förnummo vi smällen.
Fastän våra bössor lågo bredvid oss, kunde vi icke
annat göra än att overksamma åskåda kapprodden. Snart
var första båten helt nära, och vi sågo då, att den endast
innehöll en man och en kvinna, hvilka ansträngde sig till
det yttersta, då de märkte, att den efterkommande båten
tydligen vann på dem.
Då mannen och kvinnan rodde förbi oss där vi lågo,
hörde vi dem växla några ord med hvarandra, och vi fingo
nu bekräftelse på vår förmodan, att de var fnnar, som voro
förföljda af ryssarna. »I den här leken måste vi blanda OSS,»
utropade Tarwen i det han lade nytt fängkrut på fäng-
pannan. »Naturligtvis,» svarade jag, som hade bössan i ord-
ning, under det Oinonen däremot syntes tvekande och såg
frågande på oss. »Du ser väl, att det är ryssar, som jaga
våra landsmän, hviskade jag till honom, ty ryssarna voro
nu nära nog inom skotthåll för våra bössor; »vi kunna väl
icke låta dem döda de våra. »
»Laga din bössa i ordning,» fortfor Jag, »sikta noggrant på
en af roddarna, den som sitter längst fram, den andra tager
Tarwen, och styrmannen tager jag. Lägg an och tag stöd, så
räkna vi» — »Tänka ni verkligen skjuta dem?» hviskade
Oinonen till svar. — »Ja visst,» återtog jag förtretad. —
»Det vågar jag ej,» svarade han. — »Smäll på bara,» upp-
manade jag. »Kvicka på,» utbrast Tarwen, »jag har min på
kornet. Skynda dig Oinonen, eljes skjuta de dig!»
Oinonen uppgaf en suck och siktade noggrant. — »Nu!
Ett tvål» Samtidigt dundrade våra skott, och ögonblicket
därpå högg jag Oinonen i nacken och tryckte ned honom
bakom den sten, där vi lågo. Det var i lagom tid, ty rys-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
