Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATTI BLIR SÅRAD. 221
Jag sade till Ekeblad, att vi gå hem ett tag med Matti,
och då hade han ingenting att invända, utan sade bara, att
vi skulle vara tillbaka i rappet, ifall vi skulle kunna be
höfvas.»
»Gud vare lof,» sade Gretti, då våra spejare ett par
dagar efter skärmrgtslingen vid Höland stannade med kälken
vid Pavos stuga, där alla skockade sig omkring den sårade,
som mot all förmodan först stirrade på dem och sedan raskt
sade: »Pärkelää, hur har jag kommit bit?» Snart låg han
på hedersplatsen i pörtet, det stora bordet, med björnhuden
under och fäll öfver sig, såsom jägmästaren hade gjort
många år förnat, och nu fick Gretti tillfälle att åter pröfva
de finska läkemedel, som gått i arf från släkte till släkte.
Då Matti och Per återkommo till Holmedal, tillsades
de att gå söder ut och uppsöka generalmajor Ascheberg,
som befann sig nära kusten i trakten af Fredrikshall, och
hos honom skulle de stanna så länge han behöfde dem,
såvida han icke genvast sände dem åter med svar på det
bref, de medförde.
»Skola vi stanna hos Ascheberg,» sade Per till sin kamrat,
då de blifvit ensamma, »så få vi nog veta att vi lefva, så-
vida han är sig lik som i forna dagar, men vi skola nog
reda oss, hoppas jag. Det är i alla fall en tapper karl, den
där Ascheberg, och icke är han blödsint heller: hos honom
komma vi nog i tillfälle att förtjäna något.» Matts svarade,
att han hade önskat att få arbete närmare hemmet, men
som det nu var, kunde det ej hjälpas de fingo skynda på.
»Vi ha våra skidor att tacka för, att vi kommit hit,»
sade Per, då generalmajoren frågade honom, huru det varit
möjligt för dem att lista sig fram genom ett fientligt land.
»Ja då må ni också söka komma tillbaka på samma sätt,»
återtog Ascheberg, »ty för närvarande behöfver jag eder icke,
då vi veta, hvar vi hafva våra fiender och det för öfrigt är
nödvändigt att Ekeblad får skyndsamt svar på hvad han
frågat om. Hvila eder nu ett par dagar, till dess ni
få bud.»
Då våra spejare återkommo till Holmedal, var det ej
längre någon hemlighet, att norrmännen försvarat sig tappert
och voro väl rustade. Konungen hade icke haft någon fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
