Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUBELFEST I NEW YORK. 31
gemenskap, som mellan Sveriges och Amerikas
svensk-lutherska kyrkor förefinnes.
Kl. 3,30 e. m. tog den högtidlighet sin början, som skulle
samma dag likaledes i Gustaf Adolfs-kyrkan firas till minne
af Upsala möte. Efter en hjärtlig välkomsthälsning i bunden
stil af församlingens begåfvade pastor: till den
tillstädesvarande representanten för Sverige, hälsades denne tillika på
det vänligaste välkommen af presidenten för hela det
evangelisklutherska generalkonciliet, till hvilket Augustanasynoden hör,
teologie doktor 7. F. Krotel, äfvensom af New
York-konferensens inom denna synod ordförande G. WNelsenius, bägge
män, på hvilka jag lärde mig sätta högt värde.
I det härpå följande festtalet framförde jag först en
varm tacksägelse för det gästfria mottagande, som särskildt
från mina landsmäns sida kommit mig till del i denna
Förenta staternas främsta stad, med dess nära två millioner
invånare, däribland enligt sista folkräkningen 16,125
evangelisklutherska kommunikanter. Men icke blott staden New York,
äfven den svensk-lutherska konferensen med samma namn
hade nu på det hjärtligaste välkomnat mig. Redan vid min
landstigning mött af ombud från Augustanasynodens skilda
områden, hade jag ock vid denna sköna fest fått emottaga en
högt skattad välkomsthälsning i hela General Councils namn.
Ja, i ännu vidsträcktare omfång hade här på ett sätt, som
innerligt tilltalat och rört mitt hjärta, gjorts gällande alla
evangelisk-lutherska kristnas andliga enhet på grundvalen af
den gemensamma tro, af hvars stadfästande inom den svenska
kyrkoafdelningen vi nu på jordklotets motsatta sidor begingo
trehundraårsminnet.
Emottagen alla min hjärtliga tack!
Trots enheten mellan oss evangelisk-lutherska kristna af
allahanda nationaliteter, gör sig — fortsatte jag — icke dess
mindre en otvetydig åtskillnad gällande, beroende på olika
naturligt skaplynne och skiljaktigt fostrande historiska
förhållanden. Och tryckande kännes denna mångfald, då den
genom skilda tungomål reser en skiljemur mellan bröder.
Men — såsom vi i dagens högmässopredikan hörde — det för
syndens skull i världen inkomna lidandet kan och bör, rätt
användt, tjäna oss till gagn, hvilket i detta fallet icke torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
