Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 I PHILADELPHIA.
i den stad, som värdigt sluter sig till de bägge förut af mig
besökta städerna såsom den tredje i detta den
nordamerikanska österns ståtliga klöfverblad. Med icke så litet öfver
en million invånare äger Philadelphia ännu mer än genom
denna sin yttre storhet en framstående betydenhet både i
allmänt världshistoriskt afseende och särskildt för oss svenskar
genom sina stora minnen och sin närvarande ställning såsom
landets förnämsta evangelisk-lutherska högskola (jag talar ej om
Colleges, ibland hvilka Augustana College i Rock Island är det
största inom denna kyrka i Amerika). Här, hvarest Förenta
staterna år 1776 afgåfvo sin oafhängighetsförklaring, är ock
stamorten för den svenska kolonisering, som då redan under
nära halftannat århundrade tillfört samma land välsignelsen
af svensk id och svenskt frihetssinne.
Efter intagen frukost hos teologie professorn doktor Henry
Facobs — den lärde författaren af evangelisk-lutherska
kyrkans historia i Förenta staterna inom det berömda verket
the American Church History Series, som af landets
yppersta kyrkohistoriker såsom »general editors» besörjes — följde
mig teologiska fakulteten i högtidlig procession till den i
omedelbar närhet liggande, festligt prydda, folkuppfyllda aulan,
där ett särdeles vackert mottagande var den svenske
resenären beredt. Sedan en kort liturgisk akt försiggått,
öppnades högtidligheten med ett hälsningstal af fakultetsdekanen,
den vördnadsvärde åldringen doktor Charles Schaeffer, som
gjorde fullaste rättvisa icke blott åt de svenska nybyggare,
hvilka i dessa trakter först af alla grundat evangelisk-luthersk
tro och europeisk civilisation, i det att de begynt »the pacifying
and Christianizing the Indians» 45 år före William Penns
ankomst, till följd hvaraf denne med sina engelska kolonister
kunde utan svårighet taga landet i besittning, utan äfven åt
vår tids svenskar i Amerika, hvilkas »beneficent influence
which they have always exercised> låtit sig känna intill
yttersta västern af Amerikas Förenta stater. Äfven å Philadelphia
Pastoral Associations vägnar välkomnades den långväga
resanden af doktor Reuben Hill och å studenternas af norrmannen
Martin Steensland.
Då det nu åläg mig att svara, lärer rösten till en början
hafva förrådt, hur gripen jag var, särskildt af att så oväntadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
