Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREFALDIGHETSSÖNDAGEN. IoI
vid Jesus och hans ord utan tillika hans och hans ords
förblifvande i oss, så att de komma att utgöra vår rätta andliga
näring och vederkvickelse, hvarigenom den tillsägelsen af
Herren Jesus går i uppfyllelse: »Den som äter mitt kött och
dricker mitt blod, han har evigt lif, och jag skall uppväcka
honom på den yttersta dagen. Ty mitt kött är sann mat,
och mitt blod är sann dryck. Den som äter mitt kött och
dricker mitt blod, han förblifver i mig och jag i honom.»
I mån af som detta hos en människa blifver personlig sanning
och verklighet, inser hon, att såsom grenen icke kan bära
frukt af sig själf, med mindre han förblifver i vinträdet, så
icke heller vi, med mindre vi förblifva i Jesus — så att
honom förutan äfven en Jesu lärjunge kan intet göra. Men
det varder ock en alltmer uppenbar erfarenhet för andra,
om än icke för lärjungen själf, att den, som så förblifver
i Jesus och Jesus i honom, han bär mycken frukt.
Visserligen äro dessa Andens frukter närmast inre goda gärningar
och måste alltjämt till stor del förblifva en hemlighet för
världen. Utan all yttre bevisning kan dock lika litet det
nya lifvet vara som vinträdets grenar utan drufvor, hvilkas
smak röja deras art. Ty hvarhelst den förhärligade Frälsaren
själf är med lifvets Ande verksamt tillstädes, där mäste ock
hans närvaro i någon mån förspörjas af enhvar, som icke är
alldeles blind och kortsynt.
Men icke blott mycken frukt skall den bära, som
förblifver i Jesus och hans ord i honom; utan hören I till deras
tal, hvilka Fadern gifvit Sonen, att de måtte komma till
honom, skall äfven det löftet på eder uppfyllas: »Allt hvad
I viljen, skolen I bedja, och det skall ske eder.> Det är så
långt ifrån att den troende människan skulle genom det nya
lifsförhållande, hvari hon såsom en gren i det sanna
vinträdet kommit, upphöra att vara en varelse med fri vilja,
att hon först härigenom kommer i verkligt åtnjutande af
detta mänskliga företräde framom den öfriga skapelsen. Guds
och Jesu ande verkar icke hos henne såsom ett ofritt och
viljelöst naturföremål: just därigenom bevisas fastmer det
sanna, urbildliga vinträdets art till skillnad från alla de svaga
afbildningar, som det i naturens vinträd och andra träd äger.
Men genom att människan i sig allt fullkomligare upptager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
